Däremot menar ryska UD att USA verkar var väldigt sugna på att provocera igång ett krig i det östeuropeiska landet.
"Anglosaxerna behöver krig. Till varje pris. Den amerikanska krigs-politiska ångvälten är åter redo att köra över människoliv”, konstaterar Maria Zacharova, taleskvinna för ryska UD, på Telegram.
Ryska ambassaden i Kiev tar samtidigt hem personal, enligt den ryska versionen på grund av "rädsla för en möjlig provokation från Kiev eller tredje part".
Samtidigt fortsätter USA, Storbritannien, Kanada, Frankrike, Polen, Turkiet, Litauen, Tjeckien, Bulgarien, Rumänien och Estland att leverera vapen till Ukraina och utländska militärinstruktörer, däribland svenska, deltar i att träna Ukrainas militär.
Moskva har upprepade gånger uppmanat omvärlden att sluta pumpa in vapen i regionen eftersom "detta kan provocera Kiev till militära äventyr". I klartext oroar man sig för att Ukraina kommer att anfalla utbrytarrepublikerna i Luhansk och Donetsk, något som däremot skulle få Ryssland att agera militärt.
– Om Ukraina skulle få för sig att attackera Donbass, då har vi ju sagt officiellt att vi kommer att vidta motåtgärder, säger Rysslands Sverigeambassadör Viktor Tatarintsev i en intervju på svenska med Aftonbladet.
Han förnekar att Ryssland planerar någon invasion av Ukraina och förklarar det ryska motståndet mot ett svenskt Nato-medlemskap med att Natos ständiga anfallskrigande har gjort att Ryssland tvingas betrakta organisationen som något annat än det försvarssamarbete som den utger sig för att vara.
– Om inte USA och Nato provocerat och spetsat till situationen hade vi inte haft något emot om Sverige gått med i Nato. Vi skulle ha respekterat ett sådant svenskt beslut. Men nu har säkerhetssituationen i den här delen av Europa förändrats drastiskt. Utvidgningen av Nato är det största hotet mot Ryssland, säger Tatarintsev till Aftonbladet.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov skickade nyligen ett brev Magdalena Anderssons utrikesminister Ann Linde och frågade hur Sverige ser på sin säkerhet. Den ryske Stockholmsambassadören hoppas nu att Sverige inte skickar ett USA-skrivet standardsvar, utan faktiskt låter Ryssland ta del av Sveriges egna synpunkter.
– Vi försöker få en reaktion från Stockholm men vill inte ha ett kollektivt svar som är formulerat i Washington och Bryssel. Vi vill höra Sveriges röst, säger Tatarintsev till Aftonbladet.
