Sedan systemet med etableringslotsar infördes 2010 har det uppstått 280 privata konsultbolag med verksamhet på 1 200 olika platser i landet.
Lotsbolagen förväntas enligt den nya lagstiftningen ägna sig åt att stärka nyanlända invandrares aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet. Kostnaden för verksamheten betalas av staten och administreras av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Ersättning utgår inte bara till etableringslotsarna, utan även till de invandrare som lotsarna ger service till. Invandrare som är kunder i lotsarnas skattefinansierade verksamhet har rätt till så kallad etableringsersättning, som uppgår till 308 kronor per dag.
Invandrare som har barn kvalificerar sig dessutom för ett särskilt etableringstillägg på 800 kronor i månaden per barn under 11 år och 1 500 kronor per barn som är äldre. Maximalt tillägg är 4 500 kronor per månad.
Invandrare som bor ensamma har därutöver rätt till bostadsersättning med maximalt 3 900 kronor i månaden.
Alla de etableringsrelaterade ersättningarna är skattefria. En ensam invandrare som maximerar bidragen och som tar emot service av de skattefinansierade etableringslotsarna får sammanlagt 15 176 kronor i månaden för besväret. 6 776 kronor utgår i form av etableringsersättning (beräknat på 22 vardagar för en genomsnittlig månad), 4 500 kronor i etableringstillägg och 3 900 kronor i bostadsersättning.
Fria Tider har i en tidigare kartläggning visat att en invandrare som utnyttjar de olika etableringsbidragen, och samtidigt uppbär underhållsstöd och bostadsbidrag, kan inkassera 22 249 kronor i månaden skattefritt. Beloppet har räknats fram av Försäkringskassan.
Etableringsverksamheten har blivit populär bland Sveriges invandrare, men är en dyr affär för landets skattebetalare. I budgetpropositionen för 2014 har regeringen anslagit 2 342 424 000 kronor för utbetalning av etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning till invandrare. För arvoden till etableringslotsar och vissa andra etableringsrelaterade kostnader har regeringen för samma år anslagit 1 961 146 000 kronor.
Sammanlagt beräknas alltså etableringsverksamheten kosta drygt 4,3 miljarder kronor under 2014. Under 2015 bedömer regeringen att beloppet kommer att stiga till cirka 5,1 miljarder kronor. Den uppskattade kostnaden för 2016 är drygt 5,7 miljarder.
Nu har Riksrevisionen inlett en granskning av vad skattebetalarna får för de miljardbelopp som spenderas på etableringslotsar och olika former av etableringsbidrag. Enligt en förstudie som nyligen blev klar är det oklart om lotsverksamheten har någon som helst positiv effekt på invandrarnas etablering på den svenska arbetsmarknaden.
Kostnaden för lotsverksamheten väntas öka under de kommande åren samtidigt som dess inverkan på individens etablering är oviss, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande som publicerades tidigare idag.
Riksrevisionen kritiserar också etableringslotsarna för att inte ha tillräckligt arbetsmarknadsfokus och konstaterar att det finns brister i kontrollen och uppföljningen av etableringslotsarna.
En invandrare som Sveriges Radio har talat med berättar att de etableringslotsar som hon har haft har hjälpt henne med små saker som att fylla i blanketter och ringa och felanmäla. Det är en bild av lotsverksamheten som bekräftas av Riksrevisionen.
De kan till exempel få hjälp med att betala räkningar och kontakta försäkringskassan. Och det kan ju i och för sig upplevas som väldigt nyttigt för individen, men det är ingenting som leder till jobb enligt de nyanlända vi pratat med, säger Alica Selmanovic Monokrousos, som är effektivitetsrevisor på Riksrevisionen, till Sveriges Radio.
Riksrevisionens granskning av lotsverksamheten beräknas vara klar i juni 2014.
