Studien bygger på data gällande de som varit folkbokförda från perioden 2000–2023 och lyfter fram både framgångar och "betydande utmaningar".
– Det mest överraskande fyndet är att en så pass stor andel av de som kommit hit för att arbeta inte har några synliga inkomster. Vi kan bara spekulera i hur denna grupp försörjer sig, eftersom de heller inte får bidrag i någon större utsträckning, säger Erik Sjödin vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
2008 års reform av arbetskraftsinvandringen, som ofta beskrivs som en av världens mest liberala regleringar, ändrade fokus från statlig prövning av behovet av arbetskraft till arbetsgivares efterfrågan. Det ledde till en markant ökning av arbetskraftsinvandrare, men har också fört med sig stora problem.
– Regleringen är designad för att möta behovet av arbetskraft och möjliggöra försörjning. Men när en så stor del av arbetskraftsinvandrarna står utan inkomst, måste vi ställa oss frågan om systemet verkligen fungerar som det är tänkt, säger Erik Sjödin i ett utskick.
Ett viktigt resultat av studien är att regleringen, som har setts över flera gånger sedan 2008, behöver skärpas ytterligare för att säkerställa att alla arbetskraftsinvandrare arbetar i enlighet med sina arbetstillstånd. Erik Sjödin lyfter fram behovet av ökad kontroll av invandrarnas arbetssituation.
– Det är nödvändigt att vi kan följa upp och säkerställa att arbetstillstånden inte bara är ett formellt krav, utan också att de som kommer hit för att arbeta verkligen har sysselsättning som möjliggör försörjning.
