Produktionsbolaget Chernin Entertainment kommer att göra filmen i samarbete med Fox Searchlight, skriver Los Angeles Times. Den irländske manusförfattaren och regissören David Gleeson har anlitats för att skriva manus. Gleeson beskrivs av Los Angeles Times som en superfan och kännare av Tolkiens liv och verk. Filmen ska bland annat skildra Tolkiens tid som student i Oxford och som officer i den brittiska armén under första världskriget.
Beskedet förvånar delvis. Filmatiseringarna av Tolkiens böcker Sagan om ringen och Bilbo har blivit kassasuccéer, men det har på sina håll uttryckts tvivel om huruvida författarens egen levnadsbana innehåller tillräckligt med intressant stoff för en film. Många av Tolkiens politiska och religiösa uppfattningar framstår dessutom som kontroversiella för stora delar av dagens kulturetablissemang.
Tolkien föddes 1892 i Sydafrika, men flyttade tillsammans med sin mor till England redan 1896, när hans far oväntat avled. Åtta år senare, när Tolkien var 12 år gammal, avled även hans mor. Hon hade konverterat till katolicismen och den föräldralöse Tolkien fick, i enlighet med hennes instruktioner, en katolsk präst som förmyndare.
1911 skrevs Tolkien in vid universitetet i Oxford. Han utexaminerades 1915 efter att ha studerat bland annat latin, grekiska och engelsk litteratur. I juli samma år tog han värvning i armén, fick fänriks grad och skickades året därpå, 1916, till kriget i Frankrike.
Hans regemente anlände till Frankrike samtidigt som den brittiska expeditionskåren, tillsammans med den franska armén, inledde en storoffensiv. Anfallet blev början på en kraftmätning mellan de engelska, franska och tyska styrkorna som skulle vara i över fyra månader och gå till historien som slaget vid Somme.
Slaget tog sin början den 1 juli 1916, då omkring 120 000 brittiska soldater sattes in mot de tyska linjerna. Av dem beräknas cirka 20 000 ha dödats och 40 000 sårats samma dag. Anfallet ledde inte till något genombrott och offensiver och motoffensiver avlöste varandra längs ett flera mil långt frontavsnitt.
Tolkiens bataljon låg till en början i reserv, men den 14 juli sattes hans enhet in i striderna. Bataljonen deltog i ett angrepp mot tyska ställningar i byn Orvillers, men lyckades inte ta sig igenom de tyska taggtrådshindren och led svåra förluster.
Senare samma år deltog Tolkiens bataljon i ytterligare en av de många brittiska offensiverna under slaget vid Somme. Operationen ägde rum mellan den 28 september och den 6 oktober då brittiska enheter lyckades erövra ett tyskt skyttegravskomplex, känt som Schwabenschanze, och försvara det mot tyska motanfall.
I slutet av oktober 1916 drabbades Tolkien av så kallad skyttegravsfeber och skickades hem till England för att återhämta sig. Han tillfrisknade hjälpligt i januari 1917, men skickades inte tillbaka till Frankrike eftersom hans hälsa bedömdes vara bräcklig. Tolkien tjänstgjorde i England under återstoden av kriget.
Efter kriget återvände Tolkien till den akademiska världen. Vid 28 års ålders blev han professor i engelska vid universitetet i Leeds den yngsta i lärosätets historia. Fem år senare, 1925, övergick han till en professur i anglosaxiska vid Oxford University.
I Oxford lärde han känna C. S. Lewis, som senare skulle bli världskänd som författare till de populära barnböckerna om landet Narnia. Vänskapen mellan Tolkien och Lewis ledde till att Lewis, som tidigare varit ateist, blev kristen efter att ha tagit intryck av de många diskussioner om religion och mytologi som han hade med Tolkien. Att Lewis valde att bli medlem i den anglikanska kyrkan var emellertid en stor besvikelse för Tolkien, som var katolik.
Politiskt var Tolkien starkt konservativ. Han sympatiserade med Francosidan under det spanska inbördeskriget och var i tjugo år en trogen prenumerant på den nationalistiska tidskriften Candour. Tolkien ogillade emellertid det nazistiska Tyskland och kritiserade vid flera tillfällen de rasteorier som florerade där under Hitlers tid vid makten.
Mellan 1937 och 1949 arbetade Tolkien på Sagan om ringen det verk som skulle göra honom till en internationell celebritet. Meningsskiljaktigheter mellan Tolkien och hans förläggare ledde till att det dröjde till 1955 innan alla volymerna i trilogin hade publicerats.
Sagan om ringen blev en av världens populäraste böcker. Enligt Wikipedia har verket sålt i omkring 150 miljoner exemplar och översatts till en mängd olika språk.
I samband med att Sagan om ringen filmatiserades kritiserades romanserien, i likhet med många andra populära skönlitterära verk, för att vara rasistisk.
I Sagan om ringen lär oss Tolkien två saker. De vita är bäst. Män och kvinnor är olika. Tolkien må vara en lysande berättare. Men det är livsfarligt tankegods han kommer med, skrev David Tjeder i Aftonbladet 2001. Tjeder menade bland annat att vissa av den onde härskarens Saurons soldater är exempel på klassiska rasklichéer om afrikaner.
Tolkien själv tillbakavisade alltid försök att läsa Sagan om ringen som en allegori. Däremot menade han att verket genomsyrades av hans kristna världsbild. Sagan om ringen är förstås ett i grunden religiöst och katolskt verk... Det religiösa elementet finns invävt i berättelsen och symboliken, skrev Tolkien i ett brev till en av sina vänner 1953. Han var emellertid noga med att inte inkludera några explicita hänvisningar till religion i böckerna.
Sagan om ringen gavs 1959-1961 ut i en svensk översättning av Åke Ohlmarks, som har blivit både älskad och omstridd. Ohlmarks har ofta kritiserats för att ha felöversatt vissa partier och för att förhålla sig alltför fritt till originaltexten. Men samtidigt har hans översättning rönt uppskattning för dess livfulla språk och kreativa översättningar av bland annat dikter, ortsnamn och namn på romanfigurer. En nyöversättning av Erik Andersson som kom ut 2004-2005 anses allmänt vara originalet mer trogen.
Det finns för närvarande inga uppgifter om när den planerade filmen om Tolkiens liv beräknas vara klar. Flera tidningar uppger att det av juridiska skäl kan vara nödvändigt för filmbolaget att nå en överenskommelse med Tolkiens dödsbo för att kunna gå vidare med projektet. Dödsboet har vid flera tillfällen processat med filmbolag som Tolkiens efterlevande ansett gjort intrång på rättigheterna till författarens verk.
