Under de tio första månaderna av 2024 diagnosticerades 22 barn under 15 år med könsdysfori – den lägsta nivån på tio år.
Mikael Landén, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet, har inga svar på hur denna anmärkningsvärda fluktuation kan ha uppstått.
– Vi förstår fortfarande inte riktigt vad det var som hände, säger han till Dagens Nyheter och syftar på den kometartade ökningen av "könsdysfori"-diagnoser under 2010-talet.
Det var just denna dramatiska ökning, som kom i samband med att så kallad woke-ideologi slog igenom på bred front, som fick Socialstyrelsen att ändra sina riktlinjer för hormonbehandling av barn och unga. Landén var en av dem som var delaktig i den utredning som ledde till beslutet.
– Vi kom fram till att det saknas tillräcklig vetenskaplig evidens för att säga att det minskar psykiskt lidande, säger han till DN.
Minskningen av antalet barn som vill byta kön sammanfaller med en bredare internationell trend. Enligt brittiska Cass Review finns det inga starka belägg för att kemisk kastrering – så kallade pubertetsblockerare – ger positiva effekter för det enskilda barnet. Liknande slutsatser har lett till att flera europeiska länder har stramat åt sin så kallade vård för "könsdysfori".
