Den vänsterextrema nyhetsbyrån Siren får inte dela vidare personuppgifter från domstolshandlingar. Det beslutar Högsta domstolen, som slår fast att EU:s dataskyddsförordning GDPR väger tyngre än svensk grundlag.
HD har avgjort en tvist mellan Nyhetsbyrån Siren och hovrätten i Övre Norrland. Fallet gäller utlämnande av allmänna handlingar i brottmål. Hovrätten hade tidigare lämnat ut handlingarna men med ett förbehåll: Siren fick inte sprida informationen vidare eller använda den på vissa sätt. HD går nu på samma linje men modifierar förbehållet.
Enligt HD:s dom får Siren använda uppgifterna för journalistiskt arbete, som att skriva nyhetsartiklar. Men de får inte tillhandahålla domarna till andra eller göra dem sökbara i sin databas Acta Publica, som drivs av kriminella med bakgrund i AFA.
Liknande databaser har funnits länge men blev rejält uppmärksammade 2014 när en grupp personer med anknytning till Moderaterna startade sajten Lexbase som började publicera brottmålsdomar offentligt.
Statsminister Fredrik Reinfeldt uteslöt direkt varje form av lagändring för att stoppa sajten.
– Det vi talar om är grundlagsbaserade friheter och rättigheter, sade Reinfeldt strax innan det blev känt att hans partikamrat Gunnar Axén (M) var en av personerna bakom bolaget.
Trots att utlämningen av uppgifter stod i strid med dataskyddsförordningen accepterades den M-märkta hållningen i frågan under flera år av domstolarna, som lämnade ut handlingar till Lexbase. Men i samband med att statsminister Ulf Kristersson (M) i februari 2024 presenterat en utredning om att förbjuda S lotterier kom plötsligt ett avslag från Umeå tingsrätt när Lexbase begärde ut sina vanliga dokument.
"Tingsrätten har ansett att det inte är tillåtet att lämna ut uppgifter som är tänkta att göras tillgängliga och sökbara i databaser då detta inte utgör journalistisk verksamhet ens med en generös tolkning av begreppet", skrev Morgan Johanssons (S) tidigare rättschef Mikael Forsgren, som nu börjat jobba som lagman på tingsrätten, i sitt avslagsbeslut.
HD gör nu samma bedömning, vilket innebär att offentligheten för domar och andra dokument inte automatiskt står över EU:s regler. HD menar att en mer omfattande balans mellan yttrandefrihet och dataskydd kräver ny lagstiftning.
– Högsta domstolen gör alltså bedömningen att den ordning som lagstiftaren velat uppnå inte går att förena med EU:s dataskyddsförordning. Domstolen har därför tolkat den svenska regleringen så att det finns möjlighet att beakta dataskyddsförordningen vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen. För att åstadkomma en ordning som innebär en mer övergripande avvägning mellan yttrande- och informationsfriheten och dataskyddet krävs lagstiftningsåtgärder, säger Petter Asp, ett av de justitieråd som deltog i avgörandet.
Men domen var inte enhällig. Tre av de sju domarna var skiljaktiga.
Justitieråden Henrik Jermsten och Thomas Bull ansåg att just vänsterextrema Sirens insamlande av uppgifter borde skyddas av undantaget för journalistisk verksamhet i GDPR.
Agneta Bäcklund ville i sin tur avskriva målet helt och ansåg att det överhuvudtaget vore fel att lämna ut uppgifterna med förbehåll på det sätt som redan gjorts.
