Den europeiska ålen är akut hotad och den svenska politiken har hittills präglats av olika glesbygds- och särintressen.
För att ålen ska finns kvar i Europa har EU en ålförordning som förbinder medlemsstaterna att upprätta nationella förvaltningsplaner med åtgärder och uppföljning av mål.
Men trots att Sverige haft en plan sedan 2008 syns idag ytterst få tecken på återhämtning i beståndet. Våren 2022 gav därför regeringen Formas i uppdrag att med förankring i internationell forskning analysera den svenska förvaltningen och ta fram rekommendationer för den fortsatta hanteringen.
Forskarna rekommenderar nu förbättrade vandringsmöjligheter för ålen förbi vattenkraftverk och andra fördämningar i vattendrag. Forskarpanelen rekommenderar också att Sverige fortsätter med att fasa ut ålfisket genom att avstå från att bevilja nya ålfiskelicenser och att utsättningen av importerade ålyngel i svenska vatten avslutas.
– Det här är en viktig rapport som sätter fingret på såväl specifika utmaningar som en rad systemfrågor kopplat till den svenska ålförvalningen. Formas uppdrag är slutfört och nu finns rekommendationer som är väl förankrade i internationell forskning. Rapporten kan därmed bidra till att ansvariga myndigheter och andra aktörer kan driva arbetet vidare med att stärka förvaltningen, säger generaldirektör Johan Kuylenstierna i ett pressmeddelande.
Tidöregeringen har hittills gått i motsatt riktning och öppnade i våras för mer ålfiske. Frågan har varit en prestigefråga för Ulf Kristerssons regering alltsedan statssekreteraren PM Nilsson tvingades lämna sin tjänst efter att ha dömts för illegalt ålfiske 2023.
