– Bland de statliga åtagandena har Säkerhetspolisens arbete med att skydda det demokratiska systemet, medborgarnas fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten en särställning. Det är helt centralt för vårt land att detta arbete fungerar effektivt, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Granskningen lyfter särskilt fram behovet av bättre långsiktig hantering av personuppgifter för att koppla samman hotaktörer, en metod som redan används av andra myndigheter som Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Säkerhetspolisen borde också få tillgång till artificiell intelligens för att kunna bearbeta stora datamängder mer effektivt, enligt Riksrevisionen.
Vidare kritiseras tillsynen av säkerhetskänsliga verksamheter, som enligt Riksrevisionen i dagsläget mest fokuserar på säkerhetsskyddsplaner och analyser, snarare än konkreta säkerhetsåtgärder.
– Som det nu är omfattar tillsynen mest förutsättningarna för att uppnå säkerhet såsom säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddsplan, och inte faktiska säkerhetsskyddsåtgärder, säger Per Dackenberg, projektledare för granskningen.
Rekommendationerna till regeringen inkluderar att kräva mer information om Säkerhetspolisens verksamhet. Myndigheten uppmanas i sin tur att bland annat förbättra sin interna styrning, stärka tillsynen av säkerhetsskyddet och i större utsträckning delge underrättelser till Regeringskansliet.
Rapporten är kortfattad på grund av sekretesskäl, men resultaten har kommunicerats till både Regeringskansliet och Säkerhetspolisen.