– Det är glest mellan studierna och jag tyckte det var dags att uppdatera kunskapsläget om omfattningen av olika kontroversiella trosföreställningar som till exempel parapsykologiska förmågor och hemsökelser. Även om du är fiende till den här typen av aktiviteter är det väl viktigt att veta hur många som tror på dem? säger religionsforskaren Cristoffer Tidelius.
Han har disputerat med en avhandling i ämnet, som visar att omkring 41 procent av vuxna svenskar bekräftar att de tror på paranormala fenomen, det vill säga saker som inte går att förklara. Men det är stor skillnad mellan kvinnor och män – där är siffrorna 52 procent av kvinnorna och 37 procent av männen. Cristoffer Tidelius menar att man kan dra paralleller mellan religion och andlighet, där fler kvinnor är troende.
– Det skulle kunna förklaras med att flera paranormala idéer och praktiker vänder sig till traditionellt kvinnliga snarare än manliga egenskaper, till exempel ett rikt inre känsloliv, självkännedom och personlig utveckling, intuition, omsorg om sig själv och andra. Sådana egenskaper odlas ofta aktivt inom alternativt andliga, alternativmedicinska och paranormala sammanhang.
Cristoffer Tidelius forskning bygger på en enkätstudie som gjordes hösten 2020 med slumpmässigt utvalda deltagare via Medborgarpanelen. Den skickades till 1.900 varav drygt 1.100 besvarade enkäten. Han har också gjort fältstudier genom att följa med spökjägare på spridda platser i Sverige, tränat som medium i fyra dagar samt gått en kurs om hur man bedömer uforapporter från allmänheten. Som del av detta har han också intervjuat 37 deltagare.
Forskningen visar också att bland de som är aktivt engagerade i organisationer som intresserar sig för paranormala fenomen, exempelvis spökjägare, ufologer och kryptozoologer, är det antingen en jämn könsfördelning eller en övervikt av män.
– Det visar att en del paranormala idéer och praktiker, i synnerhet bland de som aktivt investerar tid och engagemang, faktiskt attraherar fler män. Att män är mer benägna till att tro på ufon har också påvisats i internationella studier, säger Cristoffer Tidelius.
En paradox finns också i det faktum att flertalet av de som tror på fenomen som hittills inte är erkända av vetenskapen ändå tyckte att vetenskap var den mest pålitliga kunskapskällan.
Studien visar också att det finns ett generellt men svagare samband mellan paranormal tro och praktik å ena sidan, och tendenser till konspirationsteoretiskt tänkande å andra sidan.
