– Kontanthanteringen har nu hamnat i en negativ och självförstärkande spiral. Vi har länge sett en minskad efterfrågan på kontanter. Det har lett till att många företag som erbjuder kontanttjänster har dragit ner på eller helt upphört med sin service. När det har blivit svårt för konsumenterna att använda kontanter minskar deras efterfrågan på kontanter ännu mer, säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB.
Under andra halvåret 2023 tog svenskarna ut i genomsnitt 425 kronor per person och månad. Motsvarande siffra för hösten 2022 var 523 kronor. Svenskarnas uttag av kontanter minskade därmed med 19 procent.
Med undantag av en tillfällig ökning av kontantuttagen efter Rysslands invasion av Ukraina har uttagen av kontanter över tid minskat med i genomsnitt 10 procent per år.
Samtidigt som uttagen av kontanter minskade under andra halvåret 2023 ökade insättningen av kontanter med 9 procent, från 161 kronor per person och månad hösten 2022 till 175 kronor per person och månad hösten 2023.
– Det finns ett stort samhällsbehov av en fungerande kontanthantering, inte minst för människor i digitalt utanförskap och för samhällets krisberedskap. Nu är det viktigare än någonsin att marknadsaktörerna tar samhällsansvar och att staten tar ett finansiellt ansvar för kontanthanteringen, säger Johan Nilsson i ett pressmeddelande.
De mest sårbara delarna av kontantkedjan är nu räkningsbetalningar över disk, kommersiell värdehantering och handelns kontanthantering.
Sedan företaget Clearon år 2022 lade ner sin tjänst Kassagirot finns i dag begränsade möjligheter att betala räkningar kontant. Det finns endast ett företag i Sverige, Loomis, som erbjuder värdehantering till myndigheter, företag och föreningar. Allt fler butiker och restauranger slutar också att ta emot kontanter.
I januari tillsatte regeringen en utredning om möjligheten att betala med kontanter. I uppdraget ingår att föreslå åtgärder för att stärka kontanthanteringen i samhället.
– Min förhoppning är att utredningen presenterar konkreta förslag kring hur de mest sårbara delarna i kontantkedjan kan stärkas, så att de fungerar såväl i vardag som i kris. Vi hoppas också att utredningen klargör att det i slutändan är statens uppgift att upprätthålla en samhällsviktig infrastruktur med svag kommersiell bärkraft, säger Johan Nilsson.
