Det internationella forskarlaget har genom att extrahera dna från skelettdelar och tänder från forntida människor kunnat dra nya slutsatser om migrationens effekter på förhistoriska populationer.
Studien visar bland annat att det skett två nästan totala populationsförändringar i Danmark under de senaste 7.300 åren. Det första befolkningsbytet skedde för 5.900 år sedan då en bondebefolkning, av olika härkomst och utseende, fördrev de samlare, jägare och fiskare som tidigare befolkat Skandinavien.
Inom loppet av bara några generationer utrotades nästan hela jägar- och samlarbefolkningen, enligt forskarna.
– Det har tidigare framställts som om denna övergång varit fredlig, bland annat i tv-serien "Historien om Danmark" och motsvarande serie i Sverige. Men vår studie tyder på det motsatta. Förutom ond bråd död är det troligt att nya patogener från boskap tog kål på många samlare, säger Anne Birgitte Nielsen, geologiforskare och föreståndare för Laboratoriet för 14C-datering vid Lunds universitet.
Ett tusental år senare, för cirka 4.850 år sedan, skedde ytterligare en befolkningsförändring när människor med genetiska rötter i Yamnaya – ett indoeuropeiskt herdefolk med rötter i södra Ryssland – tog sig till Skandinavien och utrotade den tidigare bondebefolkningen. Återigen kan det enligt forskarna både ha hänt med våld och genom nya patogener. De storvuxna människorna förde ett halvnomaniserade liv på stäpperna, tämjde djur, höll tamboskap och flyttade sig med häst och vagn över stora områden. De människor som slog sig ned på våra breddgrader var en blandning mellan Yamnaya och östeuropeiska bondestenåldersmänniskor – en genetisk profil som än idag är dominerande i Danmark medan den första bondebefolkningens dna-profil i princip är raderad.
– Även denna gång skedde befolkningsförändringen snabbt, och praktiskt taget utan ättlingar från föregångarna. Vi har inte ett lika stort dna-material från Sverige, men det som finns pekar på ett liknande händelseförlopp. Många svenskar härstammar med andra ord också i stor utsträckning från dessa halvnomader, säger Anne Birgitte Nielsen i ett pressutskick.
Resultaten omkullkastar inte bara tidigare teorier om amorösa och fredliga möten mellan folkgrupper. Studien ger även en fördjupad förståelse för de historiska migrationsströmmarna samt viktiga nycklar till hur man kan tolka arkeologiska fynd och förändringar i vegetation och arealanvändning som påträffats i paleoekologiska data.
– Våra resultat bidrar till en djupare kunskap om vårt arv. Men också förståelse för utvecklingen av vissa sjukdomar. Något som på längre sikt kan bli nyttig i exempelvis medicinsk forskning, säger Anne Birgitte Nielsen.
