Det penningpolitiska mötet hålls den 23 november och ett räntebesked och penningpolitisk rapport kommer torsdagen den 24 november, och blir därmed avgående riksbankschefen Stefan Ingves sista.
Enligt Infronts prognosenkät tror åtta av nio tillfrågade ekonomer på 0,75 procentenheters höjning, skriver nyhetsbyrån Direkt. En tillfrågad ekonom tror på 0,5 procentenheter och flera andra tror att Riksbanken på nytt höjer räntan med 1 procentenhet, vilket Riksbanken gjorde i september.
I SEB:s stora enkät bland ekonomer ges en liknande bild. 85 procent tror att styrräntan höjs med 75 punkter och 15 procent tror på en höjning med 100 punkter, skriver Dagens Industri.
I SEB-enkäten är de tillfrågade mycket splittrade i synen på var styrräntan ligger i slutet av 2025. Förväntningarna varierar mellan 4 och 1 procent, skriver Dagens Industri.
En styrränta på 4 procent skulle innebära att Sveriges utveckling mot en avindustrialiserad, bolånedriven ekonomi skulle behöva läggas om i grunden, eftersom det innebär en bolåneränta på mellan 6 och 8 procent.
Enligt ekonomer som Ekonomiekot Extra talat med borde Riksbanken egentligen höja räntan kraftigt, eftersom kärninflationen fortsätter stiga och matprisinflationen ligger på ohållbara 17 procent.
Det finns dock ett skäl att låta räntehöjningen stanna vid 0,75 procentenheter, och det är den högbelånade svenska bostadsmarknaden och den än mer högbelånade svenska fastighetsbranschen, som helt enkelt inte klarar något annat än nollränta, eller på sin höjd dagens symboliska räntenivå.
I början av november släppte Finansinspektionen en rapport som varnade för att Sverige tuffar på mot en finans- och fastighetskris när de största svenska fastighetsbolagen inte kan betala tillbaka 500 miljarder i lån som förfaller snart.
Under krisen på 1990-talet hade bankerna gått in med stora lån i fastighetsbranschen, som drog med sig bankerna i fallet när hyresmarknaden för kommersiella fastigheter slogs ut i början av krisen. Den här gången har bolagen istället lånat på obligationsmarknaden – till runt en procents ränta – men nu är räntan istället på 7 procent. Något som bolagen alltså inte klarar av, och om Riksbanken höjer styrräntan kommer alternativet – banklån – inte att bli så billigt det heller.