– Att gå med i Nato skulle vara en enorm provokation, konstaterar en diplomat för en annan, ej namngiven, europeisk regering i Financial Times.
Finnar och svenskar har fått höra att de kan utsättas för "hybrid- och cyberattacker", skriver tidningen, men konstaterar att få förmodligen har tänkt sig att en militär konfrontation är sannolik.
Hursomhelst har svenskarnas ambitioner när det gäller stöd från utlandet fått sig en rejäl törn under de två månader som förflutit sedan Ryssland gick in i Ukraina.
"Nu talar man inte längre om säkerhetsgarantier, utan om att ansökan ska följas upp med uppmuntran och muntliga uttalanden från USA, Storbritannien och Nato", skriver tidningen.
Till skillnad från i Sverige, där provokationer och en vilja att visa att man inte viker sig för Ryssland har dominerat svenska politikers offentliga hållning, oroar sig de styrande i USA öppet för vad som ska hända om deras land hamnar i krig med Ryssland.
En amerikansk bedömare, forskaren Robert Nurick vid Atlantic Council, säger till Financial Times att säkerhetsgarantier för Sverige och Finland har upptagit stor tankemöda bland amerikanska lagstiftare den senaste tiden.
Enligt honom måste man skilja på vad Sverige och Finland skulle behöva på riktigt och vad de behöver för att lugna sin inhemska debatt. Enligt honom är det en "balansgång" som måste vägas mot de hot som Ryssland riktat mot USA och andra stater.
– En fråga kommer att vara: Vill vi förvärra det här? säger han.
Ett sätt som finska och svenska makthavare skulle kunna använda för att lugna hemmaopinionen kan vara att påstå att man har fått "hemliga" säkerhetsgarantier och hänvisa till att man vill hålla dessa hemliga för Ryssland, för att i själva verket slippa berätta omfattningen av dem för de svenska och finska väljarna.
Men risken med det är att både Ryssland och väljarna förstår att sådana garantier inte är några riktiga garantier, och i Finland verkar man inte vara redo att gå med på en lösning som bygger på oklarhet.
– Å ena sidan måste vi skicka ett budskap till Ryssland som de kan läsa och förstå. Å andra sidan är vi inte betjänta av onödiga provokationer. Tydlighet är i det här fallet förmodligen en bättre lösning än att skapa oklarhet, säger Henri Vanhanen, utrikespolitisk talesperson för Samlingspartiet, till Financial Times.