Efter den misslyckade hanteringen av Rasmus Paludans koranbränning får nu polisledningen kritik från såväl forskare som allmänheten och enskilda poliser.
Norrköpings Tidningar har publicerat en insändare av en ingripandepolis som först var med under en underbemannad insats i Skäggetorp i Linköping, där en stenkastande folkmassa lyckades övermanna polisen och driva ut dem ur området.
Förstärkning anlände dock snabbt från omkringliggande distrikt.
"Efter någon timme är vi ett hundratal poliser. Varenda en av oss är redo att gå in i Skäggetorp för att återta den mark som samhället har förlorat. Men ledningen vågar inte", skriver polisen som är mycket frustrerad över beslutet.
"Jag vill att medborgarna i Linköping och framförallt i Skäggetorp ska veta att varenda polis var redo att gå tillbaka in. Varenda polis ville gå tillbaka in. Jag vill att ledningen inom polisen ska veta att deras beslut var uppåt väggarna fel."
Polisforskaren och polisen Stefan Holgersson säger till DN att mycket av det som Sverige varit bra på när det gäller hantering av upplopp nu har försvunnit från svensk polis till följd av myndighetens välkända strukturella problem.
– Det är vansinnigt att nuvarande utveckling tillåts och att politiker säger att de har fullt förtroende för polisledningen.
Bristerna påverkar enligt Holgersson såväl polisens förmåga att göra ingripanden som bedömningar knutna till situationer där det är viktigt att poliser agerar fysiskt.
Tomas Stjernfeldt, vice ordförande för poliserna fackliga organisation Polisförbundet håller med om att insatserna varit ett misslyckande.
– Givetvis är det ett misslyckande när vi har ganska många skadade kolleger. Det handlar om yttrandefrihetsfrågor som vi inte har kunnat upprätthålla, vi har områden i samhället där vi inte har kunnat säkra allmänheten, säger Tomas Stjernfeldt till Aftonbladet.
På Twitter skriver flera poliser sina åsikter om det inträffade. En områdespolis med narkotikabrott som sakkunnigområde skriver att polisen behöver fler våldsverktyg för att hantera upplopp, som inte innebär dödligt våld.
"Jag hade gärna sett paintballgevär med peppar och färg så man kan kan tagga dom värsta och också kunna verka på distans. Gärna med färg som inte går att tvätta från huden", skriver polisen på Twitter.
Enligt polisen är användning av skjutvapen förbjudet för att gripa någon för till exempel blåljussabotage eller våldsamt upplopp.
"De brotten står nämligen inte med i skjutkungörelsen. PS. Om misstänkt har ett halvt kilo amfetamin på sig däremot finns det lagstöd", skriver områdespolisen och länkar till lagstiftningen.
Polisen tvingades dock använda skjutvapen i självförsvarssyfte flera gånger under kravallerna, något som alltid är tillåtet.
Från liberaler och media har det också förekommit kritik. Från Bonniers liberala kvällstidning Expressen heter det till exempel – som vanligt med liberaler – att polisen borde ha inskränkt yttrandefriheten.
"Fega polischefsbeslut ligger bakom våldsamma kravaller" är rubriken på en artikel där chefredaktören Fredrik Sjöshult skriver:
"Fega polischefer borde dock inte gett tillstånd till Paludans möten med stöd av ordningslagens andra kapitel."
Men inskränkt yttrandefrihet som svar på bråkmakarnas agerande är det få poliser som ser som en rimlig lösning, att döma av reaktionerna i sociala medier. Inte heller forskaren Stefan Holgersson tycker det.
– Även om man tycker att den som för fram sitt budskap är en idiot måste man hålla fast vid principen, så länge det inte är brottsligt. Annars hamnar man på ett sluttande plan där polisen eller någon annan aktör ska bestämma vilka åsikter som är de rätta, säger han till DN.
