Under 2012 har massmedia flitigt rapporterat om framgångar för de islamistiska rebellerna i Syrien, men substansen har ofta varit tunn. Den 28 december löd en rubrik hos ABC News "Syriska rebeller trappar upp belägring av nordlig flygbas". Den som klickar på länken och läser brödtexten får emellertid reda på att vad som egentligen hänt är att den internationella flygplatsen i Aleppo, Syriens nordligastes storstad, har tvingats inställa den reguljära passagerartrafiken p.g.a. svårigheter som rebellerna orsakat.
I somras, när rebellerna lyckades erövra två gränskorsningar till Turkiet, refererade nyhetsbyrån Reuters detta som en stor framgång. Samtidigt begriper var och en att den syriska armén aldrig skulle anfalla och återta posteringar som ligger på gränsen till fientliga och NATO-kontrollerade Turkiet - eftersom turkarna genast skulle ta våldsamheterna som förevändning för att själva blanda sig i konflikten.
Under hösten har vi läst om hur granater skjutits från Syrien över gränsen mot Turkiet, vilket har givit NATO skäl att förlägga truppstyrkor i Turkiet nära gränsen till Syrien, samt Turkiet skäl att bombardera den syriska arméns förläggningar. Att granaterna mot Turkiet naturligtvis inte sköts av den syriska armén, utan av de västallierade rebellerna själva, låtsas nyhetsmedia inte förstå.
Mediakontakter och tortyr
FSA, Free Syrian Army, har enligt sin Wikipedia-artikel en imponerande organisationsstruktur. Men när det gäller framgångar är det inte "FSA Battallions" utan snarare "Media office" som har utmärkt sig. Arabiska Al-Jazeera och alla västerländska massmedier har stöttat FSA och spridit dess synsätt till omvärlden. Men inte utan att anpassa innehållet till nyhetskonsumenternas smak. FSA själva sprider med förtjusning filmer av hur de torterar och mördar infångade motståndare - uppenbarligen med adress till Syriens regeringstrogna, som skall skrämmas till underkastelse eller flykt den dag när FSA får framgång i sina erövringsplaner. Dessa väl dokumenterade folkrättsbrott, begångna av våra egna politikers allierade, får minimal uppmärksamhet i massmedia.
Små militära framgångar
Men faktum kvarstår att FSA, trots massivt stöd från en mängd NATO-länder, arabländer och Sverige, efter 21 månaders krigföring med mellan 30 000 och 45 000 döda som följd, endast kontrollerar områden på landsbygden.
Professor Thierry Meysan är en fransk debattör bosatt i Damaskus. I en artikel inför nyåret uppger han att de rebellkontrollerade områdena inte vuxit utan blivit mindre under de senaste månaderna.
- Strategiskt sett är kriget redan slut. FSA har förlorat sitt folkliga stöd och har ingen chans att vinna. Européerna tror fortfarande att de kan byta ut regimen genom att muta topptjänstemän och orsaka en kupp, men de inser att detta blir omöjligt att administrera med hjälp av FSA. Frivilliga krigare fortsätter att rulla in från utlandet men flödet av pengar och vapen torkar ut.
FSA företräds i diplomatiska förhandlingar av SNC, Syran National Coalition. Ett tecken på att professor Meysan har rätt är att den nye, måttligt dynamiske medlaren Lakhdar Brahimi plötsligt rapporterar framgång i sina ansträngningar för att få parterna till förhandlingsbordet. (Se video ovan). SNC vägrar emellertid fortfarande att möta upp till några förhandlingar på rysk mark, annat än om Ryssland först "fördömer" den syriska regeringen.
Meysans bedömning är att konflikten kommer att sluta som den började för snart två år sedan - det var då som president Bashar al-Assad förklarade sig villig att avstå från sina odemokratiska befogenheter och införa en demokratisk successionsordning i Syrien. Den gången förklarade oppositionen, uppmuntrad av internationella krafter, att de tilltänkta valen skulle bojkottas. Man valde att starta inbördeskrig istället. När detta nu, trots bland annat svenska skattbetalares stöd, ser ut att misslyckats finns det återigen hopp för att president Assad får lämna över makten på det sätt som han själv föreslagit, genom fria val.
.jpg){kind=link}