Sedan dagens betygssystem infördes 2012–2013 har diskrimineringen ökat i 17 av 21 ämnen, enligt tidningens genomgång. Störst förändring har det varit i fysik och kemi, där flickornas betyg under läsåret 2012–2013 var 6 respektive 9 procent bättre än pojkarnas. En skillnad som nu är uppe på 9 respektive 12 procent.
Även inom ämnen som idrott och matematik har flickorna högre betyg än pojkar, trots att högskoleprovet varje år visar att kvinnor är betydligt sämre än män på exempelvis matematik.
Enligt en forskningsrapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering beror den svenska betygsdiskrimineringen på att lärare i högre grad sätter betyg på elevernas upplevda "motivation" än på de kunskaper som eleven har.
Motivation är ett vagt begrepp som inte kan mätas i prov, och som läraren istället skönsmässigt gör en bedömning av. Enligt studien passar upplägget kvinnor, eftersom kvinnor som skriver högskoleprovet i regel har lägre kognitiv förmåga än män. Kvinnor är däremot bra på att ge läraren intryck av att vara "motiverade" i sitt skolarbete, enligt studien.
Inom samtliga ämnen med objektiva kunskapsprov utmärker sig diskrimineringen tydligt: Kvinnor får lägre studieresultat och högre betyg.
"Föreställningar om maskulinitet"
Trots att skillnaderna beror på diskriminering söker vissa, inte minst kvinnliga, akademiker andra förklaringar. En av dem är Inga Wernersson, feminist och professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst, som menar att pojkarna har sig själva att skylla.
– Det finns en social delförklaring som har med föreställningar om maskulinitet och femininitet att göra. Det är viktigare för pojkar att vara bäst. De som kanske inte klarar det faller djupare. Flickor är inte lika grandiosa utan de anstränger sig, säger hon till Läraren.
Skolminister Anna Ekström (S) är av en annan uppfattning och nämner rentav det kontroversiella K-ordet när hon förklarar vad regeringen vill göra åt pojkars betyg.
– Det korta svaret är: genom att öka jämlikheten, fokusera på kunskap och stärka det tidiga stödet. Det längre svaret handlar om att vi måste sluta skylla på pojkarna, säger hon.
Att återgå till ett system där lärare ska sätta betyg på elevernas kunskaper och inte på deras attityder skulle otvivelaktigt gynna pojkar, enligt forskare. Och frågan är om regeringen har något alternativ.
Från liberalt håll reser kvinnor nu visserligen krav på avskaffat högskoleprov, minskad jämlikhet och ökad godtycklighet vid antagning till högskolan.
"Ett avskaffande av högskoleprovet som urvalsinstrument skulle leda till en studentkår som består av fler kvinnor; har högre motivation; och lägre kognitiva förmågor i genomsnitt", skriver forskarna Georg Graetz och Arizo Karimi i sin IFAU-studie.
Redan i början av 2000-talet släppte Högskoleverket en rapport som granskade hur feminiseringen och fördumningen av högskolan kommer att påverka det svenska samhället. Man ville ta reda på vad det så kallade "kunskapssamhället" hade att erbjuda, när precis alla, även kvinnor och de som helt saknar läshuvud, förväntas studera på högskola. Resultatet var inte upplyftande:
"Vid horisonten tonar en märklig samhällsutveckling fram, ett lågutbildat manligt proletariat, ett högutbildat kvinnligt proletariat och en manlig maktelit på toppen", skrev rapportförfattarna i en sammanfattning på DN Debatt.