Mats Alvesson är professor i företagsekonomi vid Lunds universitet. Nu vänder han sig emot fördumningen av den västerländska högskolan i en artikel på DN Debatt. Lärosätena borde prioritera studenternas intellektuella utveckling istället för underhållning och det är inte rimligt att kurser som hör hemma på gymnasiet lärs ut på högskolenivå, hävdar han.
Enligt Alvesson har högskolan blivit en gigantisk sysselsättningsarena för ungdomar, ofta med tveksamma kurser i alltför lätta ämnen. Han är kritisk till att många av dessa högskolor vill få universitetsstatus, och föreslår att de borde göras om till gymnasieskolor istället.
Alvesson hänvisar till den uppmärksammade amerikanska studien Academically Adrift (2011) som visar att långt ifrån alla blir klokare av högre utbildning.
"Man testade studenter före och efter högskoleutbildning och fann att för cirka 40 procent skedde ingen mätbar förbättring i fråga om förmåga till att resonera, se mönster, tänka kritiskt och annat som anses vara huvudpoängen med högre utbildning", skriver lundaprofessorn på DN Debatt.
De som utvecklas är främst de som väljer traditionella akademiska ämnen och har välutbildade föräldrar, enligt studien. För dessa ser framtiden även fortsättningsvis ljus ut, menar Alvesson. För den resterande delen, som läser lätta kurser och kommer från så kallade "studieovana hem", kan det bli svårare.
"De senare bildar ett 'högskoleproletariat', med högskoleexamen, låga löner, låg status och ett arbetsinnehåll som förr klarades med kortare utbildning" skriver han på DN Debatt.
När flera högskolor vill kombinera en framtida prestigefull universitetsstatus med gymnasieinnehåll i kurserna blir det många gånger rent komiskt. "Vi får till exempel discipliner som fritidsvetenskap, måltids- och restaurangvetenskap, tjänstevetenskap, polisforskning, hållbarhetsvetenskap, turismvetenskap, nycirkus och modevetenskap", skriver Alvesson i sin artikel.