Ruth Bader Ginsburg, domare i USA:s högsta domstol, har avlidit. Hon dog i cancer i sitt hem och blev 87 år gammal.
Ginsburg tog plats i högsta domstolen 1993 sedan hon nominerats av den demokratiske presidenten Bill Clinton.
Hon blev den andra kvinnan i domstolen samt den första judiska kvinnan.
Ekot/TT kallar hennes insatser för "betydande" i vänsterliberala frågor som lagändringen som införde samkönade äktenskap i samtliga amerikanska delstater.
Högsta domstolens chefsdomare John Roberts hävdar i ett uttalande att Ginsburg var en "oförtröttlig och resolut kämpe för rättvisan".
Några dagar innan sin död vädjade Bader Ginsburg om att Donald Trump inte ska få utse hennes efterträdare. Hennes främsta önskan, klargjorde hon, var att inte bli ersatt förrän en ny president installerats.
Högsta domstolen i USA har en stor politisk roll eftersom den avgör om lagar stämmer överens med konstitutionen. Bland annat frågan om aborträtt har avgjorts i HD. Därför är domstolens sammansättning av konservativa respektive vänsterliberala domare viktig.