Polisen påstår nu på sin hemsida att en av tio i Sverige blivit utsatt för hatbrott, men att långtifrån alla anmäler.
– Det är enormt stora siffror, men det återspeglas inte i anmälningsstatistiken, säger kommissarie Eva Sund, utvecklingscentrum Stockholm på nationella operativa avdelningen.
För att, som polisen kallar det, "öka kunskapen" kring hatbrott och få fler att anmäla, samarbetar myndigheten och Brottsofferjouren med projektet Swevic, som jobbar med så kallade kompetenshöjande konferenser i samtliga regioner.
De har även tagit fram en webbutbildning som nu ingår i polisens lärplattform.
– Vi har även genomfört öppna föreläsningar om rasism och frågor kring hbtq+ för att öka kulturkompetensen inom båda organisationerna, säger projektkoordinator Amal Ahmed, utvecklingscentrum Stockholm på nationella operativa avdelningen.
Båda polisen och Brottsofferjouren intar nu en identitetspolitisk hållning, där personers ursprung och grupptillhörighet betonas.
– Det är lättare att erbjuda ett bra stöd om man har förståelse för varifrån en människa kommer och generell kunskap om personens grupp, historia och utsatthet. Kulturkompetens har ju mycket att göra med att visa respekt och att man är intresserad och påläst och då blir det lättare för den brottsutsatta att öppna sig. Jag tror att båda våra organisationer behöver bli bättre på det, förklarar Cornelia Johansson, Brottsofferjouren Sverige, som också är projektledare i Swevic.
Enligt polisen är personer som utsätts för så kallade hatbrott "extra känsliga" och de har troligen levt med "utsattheten" länge, påstås det.
– När de väl tar sig till polisen för att göra en anmälan är det jätteviktigt att vi ställer rätt frågor och inte diskriminerar, annars kommer de aldrig tillbaka, säger Eva Sund.
Polisen förklarar på sin hemsida att hbtq+ betyder "homosexuella, bisexuella, transpersoner, queers och plustecknet står för att det finns fler uttryck och läggningar än dessa fyra".