I jämförelse med övriga Norden har Sverige en högre andel fattigpensionärer, eller som Pensionsmyndigheten kallar det: pensionärer med "relativt låg ekonomisk standard".
Det handlar om 12 procent, eller 245.000 personer.
"Huvudorsaken till att äldre inte når över gränsvärdet för relativt låg ekonomisk standard är att de inte har, alternativt inte har rätt till, maximalt bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd", skriver myndigheten i ett pressmeddelande.
Av de 245.000 personer som låg under gränsen för relativt låg ekonomisk standard år 2017 var 162.000 kvinnor.
– Kvinnor, ensamstående och de äldsta inom åldersgruppen över 65 år, löper en större risk för att hamna under inkomstgränsen för relativt låg ekonomisk standard. Huvudorsaken är en kombination av låga inkomstgrundande pensioner och låga boendekostnader, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
– Låga boendekostnader innebär lägre eller inget bostadstillägg, och där det senare alltså räknas som en inkomst. Högre boendekostnader ökar således inkomsten på pappret och det får stora effekter för statistiken, fortsätter han.
Eurostat, den Europeiska statistikmyndigheten, har tidigare gjort beräkningar som visar att ännu fler, 17 procent, ligger under gränsen för fattigdomsrisk. Detta eftersom Eurostat använder OECD-skalan medan Pensionsmyndigheten använder sig av den nationella skalan framtagen av SCB. I Eurostats beräkning av hushållets ekonomiska standard bortses från kapitalinkomster vilket ingår i SCB undersökning om hushållens ekonomi. En annan skillnad är att Pensionsmyndigheten menar att Sverige ligger i nivå med genomsnittet i EU.
– En stor andel av ålderspensionärerna i Sverige ligger i närheten av gränsvärdet för låg ekonomisk standard, varför även mindre förändringar av gränsvärdet får stora effekter i statistiken, säger Ole Settergren.