Vid utgången av 2017 var enligt SCB:s sammanställning 1.064.041 utrikesfödda svenska medborgare folkbokförda i Sverige.
De största grupperna som bytte till svenskt medborgarskap under året var tidigare medborgare i Syrien och Somalia, följt av "statslösa".
Samtidigt fanns vid årsskiftet 2,4 miljoner personer med utländsk bakgrund i Sverige vilket var nästan 119.000 personer fler än året innan. Det motsvarar 24,1 procent av hela befolkningen.
En person med utländsk bakgrund är enligt svensk definition utrikesfödd eller har två utrikesfödda föräldrar.
I tre kommuner hade mer än hälften av invånarna utländsk bakgrund. Det rör sig om kommunerna Botkyrka (58,6 procent med utländsk bakgrund), Södertälje (53,0 procent) och Haparanda (51,7 procent). I 272 kommuner ökade andelen personer med utländsk bakgrund jämfört med året innan. Den största ökningen hade Älmhult som hade 27,1 procent med utländsk bakgrund, jämfört med 24,0 procent året innan, enligt SCB.
Omfattande repatriering av invandrare tillbaka till tredje världen har på senare tid blivit en fråga som trevande lyfts i den svenska debatten.
Medborgarskapet anses dock ännu av många som heligt och inte ens nystartade Alternativ för Sverige, som kallar sig för ett "återvandringsparti", har föreslagit att det ska gå att dra tillbaka svenska medborgarskap som myndigheterna har delat ut till personer från tredje världen.
