Bakgrunden är den schism som finns mellan Trump och det republikanska partietablissemang som länge motarbetat honom. I brist på etablerade politiker, eller kanske för att undvika sådana profiler, ser sig den blivande presidenten om efter andra sammanhang att rekrytera ifrån. Och han uppges nu snegla på den amerikanska militären där han har många sympatisörer på höga positioner.
Michael Flynn, numera pensionerad generallöjtnant för armén, är redan klar för ett nytt toppjobb i Vita huset. Han kommer ta över som nationell säkerhetsrådgivare, en post som Trump kan tillsätta utan senatens godkännande.
Flynn har i flera år varit en mycket öppen och frispråkig kritiker av USA:s säkerhetspolitik. Inte minst har han sågat landets Mellanösternpolitik och hur regeringen Barack Obama låtit Islamiska staten växa fram i Syrien och Irak.
– USA:s befolkning har tappat respekten och tilliten till regeringens förmåga att lösa problem vi står inför idag och i framtiden, sade han förra året.
– Det är inte en bra situation att befinna sig i.
I en intervju med The Wall Street Journal sade han redan för två år sedan att Obama underskattar IS och att terrorgruppen är mer hängiven, avancerad och välorganiserad än många i västvärlden förstår.
– De ser sig själva som att de har en långsiktig förmåga och att de är ett långsiktigt hot och vi borde betrakta dem som det, sade han.
Två andra heta kandidater till Trumps nya regering är de båda generalerna James Mattis och John Kelly. De pekas ut som tänkbara kandidater till posterna som försvarsminister respektive chef för inrikessäkerhetsdepartementet.
Jack Keane och David Petraeus, även de generaler, är också tänkbara namn som kan ta plats i den kommande regeringen. Trump har sagt att han gillar det militära tänket och har öppnat för att ta in flera tidigare militärer i regeringen.
Att så många generaler kan komma att ta plats i den nya regeringen i USA beskrivs som något "utöver det vanliga". Inom militären finns det ett stort missnöje som många gånger delas av amerikanska folket.
Tusentals amerikanska soldater har stupat och tiotusentals har fått fysiska och mentala ärr för livet under det "krig mot terrorismen" som inleddes efter terrorattackerna mot USA 2001. Krigandet har dessutom kostat tusentals miljarder dollar.
Många militärer ser hur utvecklingen i kanske inte minst Syrien och Irak gått åt fel håll och att situationen där är värre idag än den var innan 2001. De känner att de många stupade soldaterna alltså dött förgäves och att skattemiljarderna slösats bort i onödan.
