Obamacare
USA:s president Barack Obama.

USA:s högsta domstol sa ja till "Obamacare"

Publicerad 26 juni 2015 kl 12.55

Utrikes. USA:s högsta domstol sade igår ja till den kontroversiella vårdreformen "Obamacare" som syftar till att införa ett omfattande och kostsamt vård- och bidragspaket riktat mot framförallt USA:s icke-vita befolkning.

Dela artikeln

© USA:s HD

John Roberts.

Reformen och gårdagens besked anses vara Obamas största inrikespolitiska framgång under sina snart sju år vid makten. Ingen annan reform har varit lika tongivande för Obamas politiska ambitioner, eller kostat lika mycket pengar.

Obamacare beräknas kosta de amerikanska skattebetalarna över 1.200 miljarder dollar fram till 2025 – därutöver tillkommer extra kostnader i andra federala program som exempelvis Medicaid.

President Obama har länge drivit en vänsterpolitisk vision om ett USA där alla omfattas av hälso- och sjukvård på lika villkor och har därför velat erbjuda omfattande subventioner och skattebidrag till dem som tecknar sig för en vårdförsäkring som de annars inte hade haft råd med.

Det politiska förslaget har varit mycket populärt bland framförallt afro- och latinamerikaner där 20 respektive drygt 30 procent tidigare saknat vårdförsäkring. Med bidrag och subventioner hoppades man att den andelen skulle sjunka drastiskt, skrev MSNBC förra året.

En majoritet av USA:s delstater har dock motsatt sig Obamacare och vägrat erbjuda en marknadsplats för vårdförsäkringarna i reformen. Därmed har man på delstatsnivå försökt sätta stopp för Obamas kostsamma politiska ambitioner utifrån en formulering i lagen om att Obamacare endast erbjuds invånare i delstater som ordnat med en sådan marknadsplats.

Frågan togs därför upp till prövning av USA:s högsta domstol för att försöka klarlägga om tillgången till en marknadsplats begränsar möjligheten att få ta del av subventionerna. Igår kom domstolens dom som gör en tolkning av lagen om att den syftar till att öka andelen försäkrade och att Obamacare därför omfattar alla, oavsett var man bor.

Med röstsiffrorna sex mot tre biföll därmed högsta domstolen Obamacare sedan bland andra den republikanske huvuddomaren för domstolen, John Roberts, valt att ställa sig bakom den vänsterpolitiska reformen och tolka lagen till Obamas fördel.

Beskedet väckte bestörtning och indignation bland många republikanska debattörer, politiker och sakkunniga.

– Det här är ett märkligt och oväntat utfall, kommenterade den kände juridikprofessorn och tidigare hovrättsrådet Andrew Napolitano igår.

Många republikaner, däribland Napolitano, menar att domstolen genom domen tagit på sig lagstiftarens roll genom att tolka om lagen på ett sätt så den ska passa en viss politisk doktrin.

– Min omedelbara reaktion var att huvuddomaren återigen tagit till en tidigare nästintill okänd formulering enbart för att försöka rädda den här lagen, sade han.

En av HD:s skiljaktiga domare, Antonin Scalia, var efter bedkedet en av mest öppna kritikerna. I ett tal kallade han lagen för "Scotuscare", efter Scotus som är smeknamnet för domstolen.

– Högsta domstolen i USA favoriserar tydligen vissa lagar före andra och är beredd att göra vad som helst för att vidmakthålla och hjälpa sina favoriter, menade han.


Nyheter från förstasidan

Bistånd till Jemen dras in – för Israels skull

Plötsligt krävdes ingen utredning. Ministern pekar på "houthiernas alltmer destruktiva beteende".0 

Antiwar.com

Utrikespolitiska nyheter med fokus på icke-interventionism.

Senaste huvudledare

Pratar om fred – men hur blir det? Utrikespolitiskt är Le Pens parti ett oprövat kort.0 

"Var extra försiktiga." Judar och homosexuella uppmanas undvika "områden där majoriteten av invånarna är av arabisk härkomst".0 

Mer från Utrikes

Vetenskap

Mörkad studie visar extrem diskriminering av svenska män vid vårdnadstvister. Hårresande resultatet har inte omnämnts med ett ord i media.0 Plus

5.500 år gamla föremål hittade vid våtmark. Arkeologernas helt unika offerfynd i Skåne.0 

Kultur

Allan Svensson är död. Folkkäre skådespelaren har avlidit.0 

Hur glömde vi klanerna?. Jonas De Geer om hjärnorna bakom gängvåldet.0