"Det var en svart, bedrövlig vecka för det fria ordet och satiren. En vecka där ett blodigt streck mellan vi och dom drogs. Vi som tror på mångfald, ett öppet samhälle och ett fritt ord. Dom som tror på enhetlighet, våld som metod och ett strikt kontrollerat ord."
Citatet här ovanför är faktiskt hämtat från Aftonbladet. Närmare bestämt är orden chefredaktören Jan Helins och de skrevs för mindre än en månad sedan, efter det brutala islamistiska terrordådet i Paris.
Och idag gjorde alltså Aftonbladet gemensam sak med Expressen och valde att samarbeta med det kriminella vänsternätverket Researchgruppen för att tillskansa sig personuppgifter på människor som på nätet uttryckt sig kritiskt om invandringen.
Visst finns det mycket som skrivs på internet som inte är bra. Det sprids hot, hat, förtal, kränkningar och andra saker som man kanske helst hade velat slippa uppleva. Men att få stopp på rena olagligheter, hot och grovt förtal, är inte Aftonbladets eller Expressens uppgift – det är polisens och rättsväsendets. Ändå är det idag våra tre största mediehus som försöker tjäna pengar på att skandalisera människor som uttryckt sig olämpligt på nätet.
Det började med Bonniers uthängningar av Disqus-användare i Expressen, fortsatte med Stenbecks satsning på "Trolljägarna" i TV3 och fortsätter nu med att Schibsted-ägda Aftonbladet konfronterar anonyma användare på det hackade webbforumet Flashback.
Möjligheten att skandalisera och hänga ut privatpersoner som gjort olämpliga saker kom inte med internet. Den möjligheten har vi tidningar haft lika länge som det funnits just tidningar. Men för inte alltför länge sedan ägnade sig de flesta av oss åt att granska makten. Inte åt att agera polis, åklagare, domare och bödel gentemot enskilda.
Aftonbladet skriver hycklande idag om hur Flashback möjligen kan ha inspirerat en ung man att begå självmord för några år sedan. Vad man inte skriver är att journalisten Robert Aschberg under samma tid lyckades hetsa en förståndshandikappad ung man att ta sitt eget liv genom att hänga ut honom med namn och bild som grovt kriminell i TV4. Och i förra veckan tog en sverigedemokratisk lokalpolitiker sitt liv efter att ha blivit uthängd i och skandaliserad av Expressen.
När det gäller att sprida förtal och att ägna sig åt karaktärsmord är det snarare de två största kvällstidningarna som tillsammans ställer till större skada för enskilda människor än det i sammanhanget relativt harmlösa Flashback.
Dessutom genomsyras mediernas "rättsskipning" av ett enögt vänsterperspektiv. Man bedriver alltid en jakt på "rasister" som anses ha uttryckt sig olämpligt. Rena vänsterextremister, som till exempel Martin Fredriksson på Researchgruppen, granskas inte. Till skillnad från en tjänsteman som råkat skriva "neger" på Flashback kommer den dråpdömde syndikalisten Jacques Wallners namn aldrig att publiceras i något negativt sammanhang i någon tidning. Den senare jobbar – trots att han är dömd för att ha huggit ihjäl en meningsmotståndare med fem knivhugg – för närvarande som motorredaktör på Dagens Nyheter.
Intresset för så kallat "näthat" är lika selektivt. Intresset svalnar snabbt när det är antirasister, feminister eller liknande grupperingar som står för hatet. Vad skrev Aftonbladet när Lucas Hertzman förra året näthatades av feminister tills han valde att ta sitt liv? Då var hatet plötsligt inte lika intressant att granska längre.
I Sverige idag är det många människor som är rädda, som känner sig otrygga och som lever med fruktan i sin tillvaro. Man kanske har hotats av ett invandrargäng på skolan, utsatts för ett rån, en våldtäkt eller något annat grovt brott. För många av dem är debattforum som Flashback, där det är högt till tak och man får uttrycka sina åsikter anonymt, en fristad, en plats där man kan få ge utlopp för de upplevelser man har som kanske inte alla gånger passar i Aftonbladets snäva ideologiska ram för hur samhället ska se ut.
Det är tiotusentals människor i alla åldrar som genom åren skrivit av sig om sina upplevelser på Flashback. Många av dessa människor slungas nu ut i en ovisshet om huruvida de ska bli uthängda, eller ännu värre slagna sönder och samman, av Aftonbladet, Researchgruppen och deras vänsterkriminella fotsoldater.
Tjejen som för fyra år sedan skrev att "jag blev våldtagen av en blatte 2007... hur kul tror ni det var?", kommer hon nu att bli uthängd av Aftonbladet för sin "rasism"? Säker kan hon i alla fall vara på att Researchgruppen och förmodligen resten av AFA har hennes personuppgifter i förvar.
Samma sak gäller killen som för drygt två år sedan under rubriken "Blev rånad av blattegäng inatt (Är själv utländsk)", skrev om sina upplevelser när han blev rånad. Ska han också hängas ut eftersom han använde det förbjudna b-ordet?
"Det gick inte en dag utan att spioner och sabotörer som fick order från honom avslöjades av Tankepolisen."
Tankepolisen från George Orwells bästsäljande dystopiska roman "1984" har i våra dagars Sverige kommit att få sin motsvarighet i Aftonbladet, Expressen och TV3. Illa formulerade åsikter om invandring eller kriminella invandrare är en form av tankebrott som blivit det allvarligaste brott man kan begå i dagens svenska medielogik.
Aftonbladet och Expressen pixlar bilder och döljer namnen på dömda våldtäktsmän, mördare, rånare och andra våldsförbrytare – samtidigt som människor vars enda "brott" varit att de givit uttryck för en åsikt som inte delas av dessa självutnämnda politbyråer ständigt hängs ut med både namn och bild och stämplas som sådana som sprider "hat" och "rasism".
George Orwells roman från 1949 har ett ganska mörkt och dystert slut. Låt oss se hur det slutar för Sverige.
FRIA TIDER
