|
USA:s ledande bankdirektörer har problem men sina bankers ekonomi, men inte med sin egen. Citibank/Citigroups ordförande sålde just en 662 m2 stor lägenhet som f.n. är den dyraste i hela världen.
Köpare, med 800 miljoner kronor, är Dmitry Rybolovlev. Denne blev ganska plötsligt upphöjd från kemist till VD i ett ryskt gödselföretag. Och gödsel är tydligen lönsamt värre i Ryssland. Rybolovlev ägnat sig mycket åt sin superyacht och sina kvinnor. Enligt Huffington Post har Rybolovlev även hunnit sitta häktad i 11 månader, anklagad för att ha beordrat en rad mord på ryska affärsmän.
En bankir utan skrupler
Sanford Weil (inget släktskap till vår svenske finansman Robert Weil) är den starke mannen i Citibank. "Sandy" var 1990-talet chef för försäkringsbolaget Travellers. Han var då en ledande kraft i att "lobba" för avskaffandet av Glass-Steagal Act, en av de lagar om separering av olika finansiella verksamheter som infördes under 1920-talet för att undvika en ny bankkris.
Weils politiska fotarbete lyckades - Glass-Steagal Act avskaffades 1999. Därmed var det sista hindret undanröjt för en fusion mellan Travellers och Citibank. Sanford Weil utsågs till VD. Han blev senare styrelseordförande, men den posten fick han dela med den gamle bankiren John Reed. Inom kort var John Reed ersatt av Weils egen advokat, Charles Prince. Efter Weils definitiva maktövertagande inledde Citibank en serie riskfyllda och oetiska affärer. New York Times sammanställning visar hur banken gång på gång lurade investerare och småsparare att investera i olika finansiella instrument, som banken sedan för egen räkning "blankade". Därmed både bidrog banken till kundernas förluster och tjänade på dem.
Trots alla sina fiffigheter gjorde banken enorma förluster. Time nämner "Sandy" Weil längst upp på sin lista över "25 personer som bär skulden till finanskrisen"
Lönsamma politiska investeringar
Den politiskt välförgrenade Weil lyckades vid varje kris övertyga de politiska ledarna om Citibanks oundgänglighet i det ekonomiska systemet. Därmed lyckade banken få ut astronomiska belopp (totalt 45 biljoner dollars) från skattebetalarna. Måhända kan bankens bidrag på $736 771 till Barrack Obamas förra presidentvalskampanj varit dess bästa investering.
Bra PR
Massmedia har många gånger berättat att amerikanska staten tjänat pengar på någon del av sina räddningsaktioner för Citibank. Men avtalen med staten kring varje utbetalning har inneburit att statens fordran har konverterats till ett svåröverskådligt sortiment av värdepapper. Den senaste tillgängliga uppgiften vad gäller vanliga aktier tyder på att staten ännu håller 10% av Citibanks aktier, som man inte blir av med.
Pressen har inte försummat något tillfälle att berätta om hur Sanford Weils efterträdare som VD, Vikram S. Pandit, p.g.a. bankens förluster tagit ut en lön på endast $1/månad. Mannens retention package på 23,3 miljoner dollars från maj 2011 har fått mindre uppmärksamhet.
.
-
