Studien visar att om en av föräldrarna är olämplig, är sannolikheten mycket större att familjerättssekreterare – som nästan alla själva är kvinnor – ändå föreslår gemensamt boende om denna förälder är en mamma jämfört med om det är en pappa.
I studien fick 29 familjerättssekreterare läsa en fiktiv berättelse om en vårdnadstvist mellan en svag och en väl fungerande förälder. När den svaga föräldern var en pappa så rekommenderades gemensamt boende i 7 procent av fallen medan då den svaga föräldern var en mamma föreslogs gemensamt boende i 38 procent av fallen. Kvinnor föreslogs alltså boende med barn betydligt oftare än män, baserat på samma information.
Även om det är tingsrätten som fattar det formella beslutet om vårdnad, boende och umgänge, så följs oftast familjerättens rekommendationer.
"Framför allt barnen som drabbas"
– Studien är viktig. Den visar att även män kan diskrimineras, säger Sverker Sikström, professor i psykologi vid Lunds universitet, som är en av författarna bakom artikeln.
– Men framför allt är det ju barnen som drabbas. Från andra studier vet vi att hela familjen, alltså både barnen och föräldrar, mår bäst vid delat boende. Det gäller för nästan alla mått av välbefinnande, både psykiska och fysiska, fortsätter han i en kommentar på Lunds universitets hemsida.
Sedan studien publicerades i augusti har den dock inte omnämnts med ett enda ord i svensk media, visar Fria Tiders genomgång.
Väldigt få internationella studier har tittat på diskriminering mot män i vårdnadstvister, och inga studier har gjorts i Sverige. Detta är förvånande, enligt Sikström, då kontakten mellan barn och föräldrar är det som de flesta uppfattar som det allra viktigaste i livet. Dessutom är vårdnadstvister vanliga – cirka 7.000 per år i Sverige.
Nio av tio är kvinnor
– Den största delen av forskning om könsdiskriminering görs av kvinnor och fokuseras på hur kvinnor diskrimineras, därför blir det speciellt viktigt att titta på det omvända förhållandet, säger Sverker Sikström.
Han konstaterar också att det finns en viss så kallad könsobalans bland dem som ansvarar för besluten.
– Familjerättssekreterare, som till 86 procent består av kvinnor, har makten att göra riskbedömningar och rekommendationer i vårdnadstvister. Tingsrättens beslut brukar oftast grunda sig på deras rekommendationer.
