Författarna förklarar orsakerna till höga bopriser med höga byggkostnader, krångliga och utdragna byggregler. De jämför med Finland där byggandet varit större. Som exempel skriver man att Eskilstuna skulle behövt 8000 fler nya lägenheter med hänsyn till befolkningsökningen, för att motsvara byggandet i Finland.
Närmare förklaring till befolkningsökningen kommer inte författarna fram till, för landet där infödda befolkningens barnafödande är lågt. I stället talar man om villaägarnas förmögenhetsökning, särskilt i tillväxtorter. Det är sant, men inte konstigare än att elbolagen höjer priset på el för att få balans mellan produktion och försäljning.
I bakgrunden anar man politiker som vill höja fastighetsavgiften och återinföra förmögenhetsskatten för att få ner villapriserna. Det är lättare än att stimulera bostadsbyggandet med lägre priser. Fastighetsbeskattning ger snabbt pengar till statskassan. Ökad beskattning kan användas för inflyttning av fler invandrare som genom särlagstiftning har företräde till bostäder och arbeten och ytterligare späder på bostadsbristen.
Brist på bostäder är påtaglig för hyresrätter i storstäderna. Där är lägenheter överbefolkade och hela områden slits ner. Orsaken beror på den stora invandringen som pågått i många år. Invandrarnas behov av lägenheter har varit större än nyproduktionen. Invandring har bidragit till nerslitet bostadsbestånd och segregation med stora sociala problem som drar samhällskostnader som kunnat användas för andra ändamål.
Om vi inte haft så stor invandring hade stora förortsområden kunnat förändras för att ge billiga bostäder åt ungdomar och vuxna för tillfälligt boende. En del av fastighetsbeståndet hade rivits, en annan del hade renoverats måttligt och en tredje del hade genomgått stora förbättringar. De senare hade fått omfattande ut- och invändiga renoveringar. En stor del av dem hade ombildats till attraktiva bostadsrätter. Det skulle avlastat villamarknaden och sänkt villapriserna utan höjda skatter. Färre nya villaområden med kostsam infrastruktur hade behövt byggas.
När det gäller hyresrätter tycks det saknas möjligheter för fastighetsägare att avsätta pengar för periodiskt underhåll. Det bör inte bara vara en möjlighet, utan en skyldighet. Det förutsätter att hyran medger årliga avsättningar. Fastighetsägare måste kunna underhålla sina hus utan hyreshöjningar. Sådana är bara motiverade vid kvalitetshöjningar som vid införande av ny teknik t.ex. för minskad energiförbrukning. Minskad förbrukning bör över åren kostnadsmässigt kompensera anläggningskostnaderna annars är investeringen olönsam.
Politiker talar gärna både för lägre bokostnader och för olönsamma investeringar av miljöskäl. Det går inte ihop.
Jan I
