Reformen som var i kraft mellan 2017 och 2023 och motiverades officiellt främst av konkurrensmässiga skäl och ambitionen att främja sektorns tillväxt.
I praktiken innebar det att amerikanska nätjättar som Facebook fick en elskatterabatt på 97 procent – trots att en serverhall kräver motsvarande ett halvt kärnkraftverk i elförsörjning.
Dagens Industri räknade ut att storföretag som Facebook, Amazon och Microsoft under 2022 endast betalade 0,6 öre per kilowattimme i skatt för sina serverhallar i Sverige. Detta jämfört med svenska hushåll, som istället betalade 36 öre per kilowattimme.
– Vår analys visar att reformen inte var samhällsekonomiskt lönsam. Skattebortfallet uppgick redan fram till 2020 till mer än en miljard kronor, säger Simon Falck, analytiker vid Tillväxtanalys, i ett uttalande.
Studien visar även att reformen hade brister i sitt genomförande. Lagstiftningen var otydlig och implementeringsprocessen komplex. Ändrade villkor och Skatteverkets behov av att utfärda förtydliganden och ompröva beslut understryker enligt Tillväxtanalys svagheter i såväl reformens ursprungliga utformning som genomförande. Ett tydligt exempel som nämns är när Högsta förvaltningsdomstolen överprövade Skatteverkets beslut att kryptovalutahallar inte skulle kunna få skattereduktion.
Reformen upphörde i juli 2023.
