Konservativa nyhetssajter som Breitbart, Daily Caller och The Federalist fick ett mycket stort genomslag under det förra amerikanska presidentvalet, och anses ha bidragit till att Donald Trump lyckades besegra Hillary Clinton.
Mycket av trafiken kom via Google, vilket skapade panik på det vänsterorienterade jätteföretaget, som närmast har monopol på internetsökningar.
Daily Caller kunde år 2018 publicera läckta mejl som visade hur ansvariga på Google efter Hillary Clintons valförlust diskuterade olika möjligheter att censurera Breitbart och Daily Caller och liknande högersajter i sökresultatet.
"Det är något som kan och bör fixas", skrev systemutvecklaren Scott Byer och argumenterade för att Google skulle se till att utvecklingen "vändes" inför valet 2020.
Uppenbarligen har man också lyckats att lösa problemet. Sedan tidigare i år har de Trump-vänliga nyhetssajternas, exempelvis Breitbarts, trafik från Google plötsligt minskat så drastiskt att den blivit i praktiken obefintlig, visar en genomgång från Real Clear Politics.
Under våren blev det samtidigt också betydligt svårare att söka fram artiklar från svenska nyhetssajter som Fria Tider och Samhällsnytt, som uppenbarligen har hamnat på samma censurlista hos Google som de amerikanska motsvarigheterna.
Fria Tider-artiklar som tidigare hamnade högt upp i Googles sökresultat är numera nästan omöjliga att hitta om man inte gör en väldigt specifik sökning på artikelns rubrik eller innehåll. Samtidigt går artiklarna att hitta som vanligt och utan problem via Microsofts söktjänst Bing och andra tjänster som Duckduckgo.
Enligt Real Clear Politics finns ett policydokument från 2019 som visar att Google har börjat använda sig av anställda som går igenom och manuellt rankar sajter utifrån hur "trovärdiga" de är, något som sedan påverkar vad som syns i sökresultatet. Den lägsta rankningen ges till sajter med nyhetsinnehåll "som strider mot väletablerad expertkonsensus".
Dessa anställda instrueras att bygga sin bedömning på vad som skrivs om sajterna på Wikipedia – ett uppslagsverk vars politiska innehåll styrs av vänsteraktivister som är noga med att ha med epitet som "högerextrem" och anklagelser om "fake news" och liknande i artiklar om nyhetssajter på högerkanten. Den starka vänstervridningen fick tidigare i år Wikipedias grundare Larry Sanger att konstatera att nätuppslagsverkets neutralitetspolicy, "NPOV", var "död".
Google har också en policy att rakt av svartlista vissa sajter, men det verktyget påstås användas restriktivt. När Matt Gaetz, ledamot av USA:s representanthus, i juli frågade Googles vd Sundar Pichai om censuren av Breitbart och Daily Caller m.fl., svarade Pichai att de sajter som svartlistas är sådana som ger uttryck för våldsbejakande extremism eller "blandar sig i val".
Daily Callers chefredaktör Geoffrey Ingersoll kommenterade kongressutfrågningen på följande sätt:
"Det är en absurd tanke att vi skulle ha svartlistats till följd av ett samarbete med brottsbekämpande myndigheter om att stoppa extremism eller valpåverkan. Vi har ackrediterad personal över hela Washington DC. Vi är inte IS."
"Att Pichai lutar sig mot brottsbekämpande mumbojumbo är bara en distraktion, helt enkelt", fortsätter Ingersoll.
Googles drag kan komma att bära frukt. Enligt en studie från 2015 skulle en enskild sökmotor kunna påverka hur åtminstone 10 procent av osäkra väljare ska rösta i ett val – endast genom att manipulera sökresultatet. Studien slår fast att Googles monopolställning kan utgöra ett "betydande hot mot det demokratiska styrelseskicket", rapporterar Real Clear Politics.