FTX "avser att väcka talan för att kräva tillbaka sådana betalningar, med ränta från det datum som talan väcks", uppgav företaget och delade en e-postadress som mottagarna kunde använda för att frivilligt återbetala pengar.
Sam Bankman-Fried, andra medlemmar av FTX-ledningen och en mängd medlemmar av FTX-gruppen antas ha donerat hundratals miljoner dollar till politiker, kändisar och frivilligorganisationer i USA, framförallt på vänsterkanten.
Bankman-Fried påstår dock att han har gjort en massa donationer till republikaner som inte offentliggjorts, skriver The Guardian.
Den unge miljardären var en av de största politiska givarna i USA, bara överträffad av George Soros, och gav direkt stöd till demokratiska politiker. Andra medlemmar av FTX-kretsen var också stora givare, såsom Ryan Salame, chef för FTX:s dotterbolag i Bahamas.
Utöver politiska ändamål donerade Bankman-Fried stora summor till frivilligorganisationer och grundade FTX Foundation och FTX Future Fund för att främja sina intressen.
FTX Foundation hade gett bort 140 miljoner dollar (1,4 miljarder kronor), rapporterade organisationen i oktober, varav 90 miljoner dollar hade gått till Future Fund.
I åtalet som lämnats in i delstaten New York har justitiedepartementet hävdat att donationerna var resultatet av penningtvätt, eftersom pengarna togs från kundernas konton.
Åklagaren hävdar också att det föreligger ett så kallat kampanjfinansieringsbrott eftersom Bankman-Fried "och andra kända och okända" personer brutit mot gåvogränserna genom att göra bidrag i andra personers namn.
Det handlar alltså om samma lösning som den svenske justitieministern Gunnar Strömmer nyligen förespråkare för den som anonymt ville skänka pengar till Moderaterna. I USA är dock lagstiftningen tydligare och förfarandet klart brottsligt, och räknas alltså som kampanjfinansieringsbrott.
Att återkräva betalningar som gjorts till politiker och frivilligorganisationer är sannolikt en av de enklare delarna av konkursprocessen.
Enligt amerikansk lag presumeras betalningar eller överföringar som gjorts inom 90 dagar före ett konkursutbrott vara återvinningspliktiga om de resulterar i att en fordringsägare får mer än vad denne skulle ha varit berättigad till vid slutet av konkursprocessen, och en "återvinning" av betalningen kan då användas för att återfå skillnaden mellan beloppen, skriver Guardian.
Enligt tidningen rör det sig sannolikt om många miljarder dollar som nu blir föremål för återkrav.
