– Den här studien är ett steg mot förståelse för genetiken i dagens européer och hur genflödet har sett ut i förhistorien. Den ger oss en sällsynt inblick i våra förfäders biologiska historia, säger Christos Economou, forskare vid institutionen för arkeologi och antikens historia vid Stockholms universitet och medförfattare till studien.
En stor internationell forskargrupp har analyserat genomet, den ärftliga informationen kodad i DNA, från jägar-/samlargrupper och tidiga jordbrukare i Europa och jämfört med moderna människor. I analysen ingår genomet från en cirka 7.000 år gammal jordbrukare hittad i södra Tyskland, en cirka 8.000 år gammal jägare/samlare funnen i Luxemburg samt sju stycken 8.000 år gamla jägare/samlare från Motala.
För att kunna jämföra med genom från moderna människor har data från drygt 2.400 personer med ursprung i hela världen använts, men även data från redan analyserade genom som påträffats i bland annat Sibirien.
När människor först blev jordbrukare för ungefär 11.000 år sedan i Mellanöstern innebar det en stor förändring av levnadsvillkoren. Det har länge debatterats om denna förändring främst var kulturellt betingad eller om den skapades av befolkningsförflyttningar.
Studien visar att vissa av de undersökta jägarna/samlarna troligen hade blå ögon, som de från Motala, samt mörkare hud, medan de tidiga jordbrukarna hade ljusare hud och bruna ögon. Ljusare hud kunde man dock konstatera även hos jägarna/samlarna ifrån Motala. Både jägarna, samlarna och de tidiga jordbrukarna verkar ha varit anpassade till en stärkelserik diet. Däremot återfanns inte den mutation som möjliggör mjölkdrickande i vuxen ålder.
– Studien visar att européer kan spåra sitt ursprung till inte mindre än tre ursprungliga grupper, och inte som tidigare trotts två grupper. Den första gruppen är de ursprungliga jägarna och samlarna, den andra är jordbrukare från Mellanöstern som migrerade till Europa för círka 7500 år sedan och den nya tredje gruppen är en mer mystisk grupp som omfattar grupper levande i norra Eurasien och som genetiskt kopplar samman européer och ursprungsbefolkningar i Amerika, säger säger Christos Economou i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Särskilt spännande är det att det i Skandinavien för 8.000 år sedan levde människor som bar på ett ursprung från grupper som levde i norra Eurasien, något som uppenbarligen saknades hos de första jordbrukarna som kom till Europa men som nu återfinns hos alla européer.
Studien visar att nästan alla européer idag bär spår av alla de tre förhistoriska gruppernas genom, om än i varierande grad. Dagens nordeuropéer är mer besläktade med jägare/samlare och sydeuropéer har en högre grad av släktskap med de tidiga jordbrukarna. Hur det är med släktskapet med grupper från norra Euroasien är mer oklart då alla européer idag och även grupper från Kaukasus och Mellanöstern har ett visst släktskap med dessa.
