Lagförslaget beskrivs som historiskt. Det handlar om mer än 10.000 ämnen som används brett i samhället och där många är bevisat skadliga för både människor och miljö.
Ämnena har bland annat kopplats till svenska missfall.
PFAS är en grupp syntetiskt framställda kemikalier som inte bryts ned i miljön och kan leda till hälsoproblem. I Sverige har PFAS-problematiken uppmärksammats främst på grund av utsläpp från användningen av brandskum vilket lett till förorening av dricksvatten runt om i landet.
Som en del av det flera år långa arbetet med att ta fram lagförslaget har en omfattande kartläggning gjorts av hur mycket PFAS som tillverkas och säljs och vilka de största utsläppssektorerna är. I EU uppskattas utsläppen till miljön ligga på 75.000 ton per år och utifrån de konsumtionsmönster som finns så beräknas de öka över tid om inget görs. I beräkningarna ingår inte utsläppen som sker i avfallsledet vilket innebär att utsläppen till miljön sannolikt är väsentligt högre.
PFAS släpps ut under hela sin livscykel, från att de tillverkas till att de appliceras i varor, när varorna används och när de blir till avfall. Fluorgaser som bland annat används till luftkonditionering står tillsammans med textilier och medicinsk utrustning för de stora utsläppen. Andra betydande användningsområden är olika typer av förpackningar, transportsektorn och byggprodukter.
Förslaget som nu läggs fram innebär att vissa användningsområden får tidsbegränsade undantag.
PFAS-ämnen som omfattas av begränsningsförslaget definieras som: Varje ämne som innehåller minst en fullt fluorerad metylgrupp (-CF3) eller en fullt fluorerad metylengrupp (-CF2-) utan någon väte-, klor-, brom-, eller jodatom fäst vid den. Denna definition omfattar mer än 10.000 PFAS-ämnen.
