Parlamentet godkände det nya makroekonomiska lånet med 518 ja-röster, 56 nej-röster och 61 nedlagda röster.
Syftet med det ekonomiska stödet är att ge omedelbar hjälp till Ukrainas allt mer akuta finansieringsbehov. Lånet är EU:s bidrag till det initiativ som G7-ledarna enades om i juni förra året om att förse Ukraina med upp till 50 miljarder amerikanska dollar (cirka 45 miljarder euro). Det slutliga belopp som EU kommer att bidra med kan eventuellt bli lägre, beroende på storleken på de lån som andra G7-partner tillhandahåller.
Den nyligen inrättade samarbetsmekanismen för lån till Ukraina kommer att göra framtida intäkter från den ryska centralbankens frysta tillgångar i EU tillgängliga för Ukraina. Dessa medel syftar till att hjälpa Ukraina att administrera och återbetala EU:s makroekonomiska stöd samt lån från andra G7-partner. Ukraina kan dock fördela de makroekonomiska medlen som landet finner lämpligt.
Det nya stödet kommer att betalas ut fram till slutet av 2025. Lånet beviljas på villkor av att Ukraina fortsätter att upprätthålla ändamålsenliga demokratiska mekanismer, respektera de mänskliga rättigheterna och ytterligare politiska villkor som ska fastställas i ett samförståndsavtal. Dessutom kommer de förvaltnings- och kontrollsystem som beskrivs i Ukrainaplanen, samt särskilda åtgärder för att förhindra bedrägerier och andra oegentligheter, att gälla för det makroekonomiska lånet.
– Ryssland måste betala för att ha angripit ukrainare och brutalt förstört landets infrastruktur, städer, byar och hem. Bördan av att återuppbygga Ukraina kommer att bäras av dem som är ansvariga för landets förstörelse, nämligen Ryssland, sade föredraganden och den svenska liberalen Karin Karlsbro efter omröstningen.
EU-ländernas representanter i rådet har redan ställt sig bakom förslaget och rådet väntas anta förordningen genom ett skriftligt förfarande efter parlamentets omröstning. Den kommer därefter att träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Cirka 210 miljarder euro i tillgångar från Rysslands centralbank finns i EU och är fortfarande frysta med anledning av de EU-sanktioner som infördes efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. EU:s regeringar har beslutat att avsätta vinsterna från dessa tillgångar och använda dem för att stödja både kriget i och återuppbyggnaden av Ukraina.
