En stillasittande livsstil ökar risken för det så kallade metabola syndromet (MetS), ett samlingsbegrepp för ett antal faktorer som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Faktorerna ökar risken var för sig, men i kombination ökar den sammanlagda risken.
Kortfattat handlar det metabola syndromet om bukfetma i kombination med riskfaktorer gällande blodfetter, kolesterol, högt blodtryck och nedsatt glukostolerans eller diabetes typ 2.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har tillsammans med GIH (Gymnastik- och idrottshögskolan) studerat hur risken för det metabola syndromet påverkas av att stillasittande byts ut mot fysisk aktivitet i tre olika intensitetsnivåer.
– Resultatet visar att det räcker med att byta ut stillasittandet mot tio minuters lågintensiv fysisk aktivitet, oftast motsvarande en promenad, per dag för att få en betydande minskad risk för det metabola syndromet. Om den fysiska aktiviteten utförs på medel- eller högintensiv nivå, som vid motion/träning, minskar risken ytterligare, säger Mats Börjesson, professor vid Sahlgrenska akademin.
I studien, som publiceras i European Journal of Preventive Cardiology, deltog 836 män och kvinnor mellan 50 och 64 år, som ingår i den stora och pågående SCAPIS-studien som finansieras av Hjärt-Lungfonden.
Deltagarna genomgick ett stort antal tester och deras fysiska aktivitet mättes med en accelerometer under drygt 14 timmar per dag. Nästan 8 timmar i snitt per dag var de helt stillasittande.
I studien undersöktes hur risken för det metabola syndromet minskade med fysisk aktivitet på låg, mellan eller hög intensitetsnivå, från att stillasittandet byttes ut mot rörelse i en minut och upp till 120 minuter per dag.
Kurvan som visar resultaten vid högintensiv fysisk aktivitet sjunker mest drastiskt. Vid 10 minuters högintensiv träning per dag har risken redan mer än halverats och den är helt eliminerad vid träning en timme per dag.
– Det har att göra med att människor som rör på sig så mycket inte längre har de riskfaktorerna som ingår i det metabola syndromet, säger Göran Bergström, professor vid Sahlgrenska akademin och huvudansvarig för hela SCAPIS-studien.
Tabellen som visar hur mycket fysisk aktivitet/rörelse som krävs, och på vilken nivå, för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar kan komma till stor användning för läkare som på ett enkelt sätt kan förklara vikten av fysisk aktivitet för patienterna.
