Mellan 2015 och 2019 fördubblades antalet anmälda rån mot personer under 18 år, från 1.084 till 2.489 stycken.
– År 2020 minskade antalet anmälda ungdomsrån något, troligtvis till följd av covid-19-pandemin. Minskningen har dock endast skett i storstäder och storstadsnära kommuner. I övriga landet har antalet anmälda rån fortsatt att öka, säger Sara Jonsson, utredare på Brå, på myndighetens hemsida.
Av de misstänkta rånarna har 66 procent "utländsk bakgrund", medan 77 procent av offren har "svensk bakgrund".
De flesta ungdomsrån sker enligt Brå i storstäder och storstadsnära kommuner, där också ökningen har varit störst de senaste åren. Den procentuella ökningen är däremot störst i mindre städer och landsbygdskommuner. Allt fler ungdomar uppger också att de känner oro för att utsättas för rån, vilket är särskilt tydligt bland pojkar.
– Även om rån är en ganska liten del av den totala ungdomsbrottsligheten är det ett mycket allvarligt brott. Att bli utsatt för rån är en traumatisk upplevelse som kan ta lång tid att bearbeta, säger Maria von Bredow, utredare, Brå.
Ungdomsrånen sker vanligtvis efter skoltid mellan 15 och 22, i områden där det finns större köpcentrum och gallerior, knutpunkter för kollektivtrafiken, skolor och idrottsanläggningar. De flesta rån sker i närheten av andra människor, och vanliga byten är mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar.
Majoriteten av de som misstänks för ungdomsrån är pojkar i åldern 15–17 år med utländsk bakgrund och som bor i "socialt utsatta områden". Motiven till ungdomsrånen är enligt Brå vanligtvis behov av pengar, status inom den egna gruppen, spänning eller en bakomliggande konflikt mellan misstänkt och brottsutsatt. Närmare hälften av alla ungdomsrån begås av en person som blivit misstänkt för ungdomsrån mer än en gång.
Även om misstänkta pojkar utgör en majoritet har andelen flickor som misstänks för ungdomsrån ökat, från fyra procent till åtta procent under perioden 2015–2019. Särskilt tydlig är ökningen i polisregion Stockholm, enligt rapporten. Kartläggningen visar att karaktären på de rån, där minst en flicka finns med som misstänkt, delvis ser annorlunda ut än när misstänkta är enbart pojkar.
– De är ofta under 15 år och är, till skillnad från när enbart pojkar misstänks, vanligtvis inte okända för de brottsutsatta. Det förekommer dessutom förhållandevis mycket hot, våld, maktutövning och förnedringslag i samband med dessa rån, säger Anna Öström, utredare, Brå.
