Av Widar Nord den 18 december 2014 kl 11.04
När de fattiga inte hade råd med bröd ska den franska drottningen Marie Antoinette hånfullt ha sagt: "Låt dem äta bakelser!". Tillsammans med sin make, Ludvig XVI, avsattes och giljotinerades hon 1793. I historieskrivningen om den franska revolutionen får uttalandet ofta symbolisera den franska kungamaktens okunnighet om levnadsvillkoren utanför slottsmurarna.
Marie Antoinette har emellertid aldrig uttalat de berömda orden, som istället bygger på en vandringssägen.
Någon vandringssägen var det emellertid inte när utrikesminister Margot Wallström nyligen tillkännagav att Sverige ska satsa stora mängder skattepengar på bistånd till det krigsdrabbade Ukraina. Journalister i området rapporterade samtidigt att lokalbefolkningen i östra Ukraina nu lever på en brödranson om 200 gram om dagen, så många såg säkert fram emot den svenska satsningen.
I veckan levererade Wallströms departement ett pressmeddelande som berättade hur biståndspengarna skulle användas. Nämligen till att starta projektet "Gender Budgeting in Ukraine" som går ut på att Sverige finansierar 29 nyanställda "genuskoordinatorer" som ska "introducera genusfrågor" på alla nivåer inom den ukrainska statsapparaten.
"Sverige är så sinnessjukt att det skiljer sig från alla andra samhällen i historien, och i själva verket kanske det inte är statsvetenskapens roll att etablera ett begrepp, utan snarare fackmän inom psykiatrin som specialiserat sig på schizofreni och förträngning av känslor", skriver Dansk folkepartis tidigare partiledare Pia Kjærsgaard i en debattartikel i hemlandet.
I över tvåhundra år har man felciterat Marie Antoinette för att teckna en nidbild av hur den franska monarkin fungerade strax innan revolutionen var ett faktum och giljotinerna släpades fram på torget. Kanske blir sagan om de 29 genuskoordinatorerna en anekdot som man om ytterligare några sekel kommer att använda – fast då helt utan att förfalska citat – när man vill beskriva vansinnet under kulturmarxismens sista dagar vid makten.
Här bloggar Sveriges rakaste höger om aktuella frågor ur ett frihetligt konservativt perspektiv. Ledarna är signerade, antingen med namn eller pseudonym, medan tidningens officiella linje framgår av våra huvudledare. Bloggens op-eds ska ge utrymme för externa perspektiv och ibland läsvärd kritik.