I en analys för Project Syndicate skriver Bildt hur Donald Trumps andra mandatperiod på kort tid omformat USA:s utrikespolitik i grunden – till Europas nackdel.
”Det var ett ögonblick som kommer att leva kvar i historien,” skriver Bildt.
Han syftar på tidpunkten då USA, tillsammans med Ryssland och några andra länder utanför den politiskt korrekta delen av världen, röstade emot en resolution i FN:s generalförsamling som fördömde Rysslands aggression mot Ukraina. Det var på treårsdagen av invasionen.
Bildt konstaterar att den gamla åsiktsgemenskapen mellan USA:s och Europas eliter håller på att bryta samman. Under Trumps första mandatperiod hölls den ideologiska alliansen fortfarande vid liv – men inte denna andra gång.
Vid den säkerhetspolitiska konferensen i München levererade USA:s vicepresident J.D. Vance ett tal som ”skakade om Europas säkerhetsetablissemang i grunden”, om man får tro Bildt.
Perhaps we must start to think about the unthinkable - a NATO without 🇺🇸. The shift in the trans-Atlantic alliance is profound. Some thoughts from me on where we are. https://t.co/au5snKxOPz
— Carl Bildt (@carlbildt) March 21, 2025
Vance avfärdade Natos traditionella säkerhetsfrågor som irrelevanta, och målade i stället upp en ideologisk karta där USA och Europa stod på motsatta sidor, enligt Bildt. I själva verket betonade Vance vikten av demokrati, medan Europa gick i en allt mindre demokratisk riktning med ogiltigförklarade val, mördade dissidenter och minskad yttrandefrihet.
"USA såg plötsligt inte längre ut som en allierad, utan som en motståndare", skriver Bildt.
Kärnan i Trumps administration utgörs, enligt Bildt, av MAGA-rörelsen – en kraft som för ett kulturkrig mot vänsterliberala värden både i USA och internationellt.
"MAGA vill återgå till en mer militaristisk, konservativ och halv-isolationistisk version av amerikansk exceptionalism", förklarar Bildt. "Kampen handlar inte längre om demokrati mot auktoritarism – de orden förekommer knappt i deras retorik".
Enligt Bildt är det logiskt att denna ideologiska riktning ser det vänsterliberala Europa, med sina öppna gränser mot tredje världen, som en ideologisk fiende.
Vance har uttryckt oro för att Europa håller på att begå ”civilisatoriskt självmord” och Elon Musk – som är både Trumps finansiella ryggrad och politiska rådgivare – har öppet stöttat konservativa partier i bland annat Tyskland och Storbritannien.
Samtidigt har Trumpadministrationen ett fundamentalt annorlunda förhållningssätt till Ryssland jämfört med tidigare presidenter.
"MAGA och Putin delar samma retorik, ibland nästan ordagrant. Nationalism, suveränitet och starka ledare är deras gemensamma budskap", skriver Bildt.
Han konstaterar att där Bidenadministrationen kanske i hemlighet hoppades på ett regimskifte i Kreml, vill Trumps administration snarare se ett regimskifte i Europa.
Bildt avslutar med en varning och ett – kanske lite väl desperat – uttryck för någon sorts globalistisk hoppfullhet.
"USA är inte enhetligt. Trump har inget verkligt mandat för det han gör, även om han hävdar det. Men det gör också att framtiden är mycket svår att förutsäga."
Det Europa kan göra, menar Bildt, är att hoppas på det bästa – det vill säga en ny demokrat i Vita huset – men förbereda sig på det värsta.
"Det som en gång var otänkbart – att USA blir en skurkstat – har blivit alltför sannolikt", skriver han.
