– Även bland människor som oftast använder digitala betalsätt finns en insikt om samhällsbehovet av att det ska gå att betala med kontanter. Att kontanter fungerar som betalmedel är viktigt både för människor i digitalt utanförskap och för samhällets krisberedskap, säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB.
Den nya undersökningen från Verian, tidigare Kantar Sifo, visar att 70 procent av svenskarna tycker att det är mycket eller ganska dåligt att allt fler butiker slutar ta emot kontanter. Motsvarande siffra var 67 procent 2023, 60 procent 2022 och 50 procent 2020.
Andelen svarande som tycker att det är mycket eller ganska bra att butiker slutar ta emot kontanter har minskat från 46 procent 2020 till 25 procent 2024.
– Efterfrågan på kontanter minskar stadigt, och då minskar även de ekonomiska incitamenten för privata företag att hantera kontanter. I dag finns bara ett värdebolag i Sverige. Det har gjort det både dyrare och krångligare för handeln att få tag på växelpengar och att lämna in dagskassor, och därför har många handlare slutat ta emot kontant betalning, säger Johan Nilsson i ett pressmeddelande.
I mars 2023 föreslog en utredning ledd av Anna Kinberg Batra att det bör införas en lag om att människor ska ha rätt att betala kontant för receptbelagda mediciner. I januari i år tillsatte finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) en ny utredning om möjligheten att betala med kontanter. Utredaren Dennis Dioukarev (SD) ska redovisa resultatet av uppdraget senast den 31 december 2024.
– Det är rimligt med lagstiftning om att kontanter ska accepteras som betalmedel för mediciner och kanske även för vissa andra livsnödvändiga varor. Men att tvinga alla handlare att ta emot kontanter är inte en bra lösning, då många redan i dag kämpar med sin lönsamhet. I stället bör handeln ta samhällsansvar genom självreglering samtidigt som staten bör införa incitament som gör det mer attraktivt för handeln att hantera kontanter, säger Johan Nilsson.
