– Det är en oroande utveckling – inte minst med tanke på att vi blir fler och äldre och behoven ökar, säger Anna Aldehag, enhetschef på Nationellt donationscentrum.
Även antalet faktiska donatorer minskade under året. Efter flera års ökning backade siffran från 258 donatorer 2023 till 233 under 2024 – ett tapp på omkring 10 procent.
Trots detta kunde 820 organtransplantationer ändå genomföras, men flera organtyper – däribland hjärta, lever och lungor – transplanterades i lägre omfattning än tidigare år.
Samtidigt ökade väntetiderna kraftigt. Medianväntetiden för hjärttransplantation steg från 93 dagar 2023 till 150 dagar i fjol. Socialstyrelsen varnar nu för att den negativa trenden kan påverka beredskapen att hantera framtida kriser.
Enligt myndigheten finns i dag knappt 1,9 miljoner personer registrerade i donationsregistret – vilket motsvarar mindre än 18 procent av befolkningen. Detta trots att omkring 80 procent av svenskarna uppger att de är positiva till att donera organ.
– Lagstiftningen speglar den höga donationsviljan i Sverige och det är den enskildes vilja som ska respekteras, säger Aldehag, som uppmanar fler att ta ställning och prata med sina anhöriga.
– Att man registrerat sig innebär inte att man blir organ- eller vävnadsdonator när man avlidit. Sannolikheten för att man själv kommer att behöva ett donerat organ är betydligt högre.
Inom vävnadsverksamheten rapporterades även fortsatt låg tillgång på hud från avlidna donatorer – något som kan få allvarliga konsekvenser för bland annat brännskadevården och den nationella katastrofberedskapen.
