Hösten 2015 ringde en kvinna – Jenny – till polisen och larmade om att hon blivit våldtagen utomhus i Göteborg.
Våldtäkten hade inträffat vid Nedre Kvarnbergsgatan i Göteborg inuti ett torn på en lekplats. Kvinnan berättade att hon hade frågat Ahmed, som hon inte kände sedan tidigare, om hon fick låna hans mobiltelefon.
Flyktingbarnet gick med på detta, men vid lekplatsen knuffade han in henne in i tornet. Han slet sönder Jennys tights, tryckte upp henne mot tornets vägg och våldtog henne.
Efter våldtäkten hånskrattade afghanen, som då påstod sig vara 19 år, och sprang iväg.
– Han våldtog mig, berättade den chockade kvinnan strax därefter under nödsamtalet.
Hon följde samtidigt som efter Ahmed en bit så att polisen skulle kunna få fast honom.
– Han är... han är asiat, han har en munkjacka på sig men grå innerluva, fortsatte hon.
Enligt åtalet befann sig Jenny i en särskilt utsatt situation eftersom hon var drogpåverkad. Men Göteborgs tingsrätt resonerade annorlunda i sin dom, som kom den 29 mars 2017.
Ahmed nekade först genomgående till att han haft sex med Jenny, trots att polisen hittat hans sperma i tornet och konfronterade honom med den starka dna-bevisningen mot honom.
Sedan ändrade afghanen plötsligt sin historia. Under rättegången påstod han istället att det var Jenny som bjöd in honom till tornet för att ha sex. Hon hotade honom med fängelse om han inte gav henne hans mobil, hävdade han.
TIngsrätten valde att tro på Ahmed historia.
Att afghanen ljugit framstod enligt domstolen som helt naturligt.
"Han kommer från ett annat land med en annan kultur där erfarenheterna av polisen kan vara mindre positiva", skev tingsrättren.
Men Jennys berättelse bedömdes inte vara trovärdig.
"[Jenny] däremot var inne i en aktiv missbruksperiod. Hon var påverkad av heroin och kan ha varit i behov av pengar", dundrade Göteborgs tingsrätt.
Läs också: Kvinnan dog under våldtäkten – han fortsatte våldta ändåEnligt tingsrätten framstod kvinnan också "som den fysiskt starkare av de två varför det är svårt att förstå att [Ahmed] skulle ha kunnat göra det hon påstår om hon inte hade gått med på det".
Att Jenny ringde polisen efter våldtäkten togs i sig som täckning för att hon ljög.
"Det förhållandet att hon efteråt ringde polisen och följde efter honom talar också för [Ahmeds] uppgifter att hon var sur på honom eftersom hon inte fick mobilen och ville sätta dit honom för det", skrev tingsrätten.
I maj 2017, drygt en månad efter den friande domen, dog Jenny – 30 år gammal. Hon begravdes i juni.
Men domen överklagades till hovrätten, som nu gör en diametralt annan bedömning än tingsrätten och dömer afghanen till ett och ett halvt års fängelse och utvisning i tio år. Han ska även betala 100.000 kronor till den svenska kvinnans dödsbo.
Läs också: Kvinnan dog efter våldtäkten – så nu slipper han både utvisning och skadestånd"[Jenny] var vid tillfället inne i ett aktivt heroinmissbruk. Redan omständigheten att hon trots detta omedelbart valde att tillkalla polis, följa efter [Ahmed] för att säkerställa att polisen skulle kunna gripa honom och därefter underkasta sig gynekologisk undersökning på sjukhus, talar för att hon verkligen hade blivit utsatt för ett övergrepp."
Så skriver hovrätten, som också konstaterar att Jenny "i alla relevanta delar, berättat om händelsen på samma sätt från det att hon direkt efter händelsen förhördes av polis till huvudförhandlingen vid tingsrätten. Hon har utförligt och konsekvent beskrivit vad hon och [Ahmed] om, hur han bemäktigade sig henne fysiskt och hur hon själv agerade under övergreppet samt om vad som hände efteråt."
Ahmeds förhållningssätt under förundersökningen och rättegången gav enligt hovrättsdomen istället "intryck av att han försökt anpassa sina uppgifter till det för tillfället rådande bevisläget", vilket "väcker tvivel om sanningshalten i hans uppgifter och medför att hans trovärdighet starkt kan ifrågasättas."
Jenny och Ahmed heter egentligen något annat.
