Förslaget innebär bland annat att utlandsspioneri ska kriminaliseras som tryck- och yttrandefrihetsbrott.
Enligt regeringen handlar det om att göra det straffbart att "obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation".
Kriminaliseras gör även de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som "har sin grund i utlandsspioneri". Detsamma gäller försök, förberedelse och stämpling till utlandsspioneri.
Förslaget innebär vidare att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri införs som meddelar- och anskaffarbrott i grundlagarna.
Lagändringarna innebär därmed begränsningar av friheten att publicera uppgifter i grundlagsskyddade medier, samt av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.
Detta har kritiserats, bland annat av branschorganisationen Utgivarna och av yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.
Enligt Funcke och Ingemar Folke rör det sig om "långtgående ingrepp i yttrandefriheten" som dessutom hastas igenom trots att grundlagsförändringar i vanliga fall föregås av beredning inom en parlamentariskt sammansatt kommitté.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.
För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.
