När Arbetsförmedlingen lyckas få någon att ta emot "starta eget-bidrag" istället för A-kassa ger det i snitt ett överskott för staten på 40.000 kr, då företagare beskattas både hårt och direkt. Men till skillnad från staten lyckas företagarna sällan tjäna några pengar – och nu visar en rapport från Riksrevisionen att det är betydligt mer lönsamt för den enskilde att gå på bidrag istället.
Stöd till start av näringsverksamhet (som tidigare kallades starta eget-bidrag) har funnits sedan 1984 och hyllats som en av Arbetsförmedlingens mest framgångsrika program. Under 2018 deltog ungefär 5.100 arbetslösa i programmet till en totalkostnad på bara 203 miljoner kronor – eller drygt 3.000 kronor i månaden i stöd per deltagare, inklusive administrativa kostnader.
Riksrevisionen konstaterar att programmet visserligen är en plusaffär för staten, och fyller sitt syfte på så vis att stödet till personer som vill starta eget företag leder till minskad arbetslöshet. Dessutom får staten minskade utgifter för sjukskrivningar och så kallade VAB-dagar eftersom egenföretagare sällan har råd att vare sig vara sjuka eller skaffa barn.
Deltagarna fick lägre inkomster under nio år jämfört med personer som vid programstarten var fortsatt öppet arbetslösa, deltog i någon annan av Arbetsförmedlingens insatser eller fortsatte att leva på andra. Sverige är nämligen känt både för sina höga skatter på företagare och sina höga bidrag till bidragstagare, inte minst till de som är av utländsk härkomst.
För både män och kvinnor är det mer lönsamt att fortsätta gå på bidrag än att starta företag. Detta måste Arbetsförmedlingen bli bättre på att informera de arbetslösa om, enligt Riksrevisionen.
– Vår bedömning är att arbetsförmedlarna behöver informera deltagarna bättre om att egenföretagande ofta innebär långa perioder av låga inkomster och ökad risk för en ohållbar skuldsituation. Det gällde särskilt för dem som valde en företagsform som innebär personligt ansvar, säger riksrevisor Stefan Lundgren i ett pressutskick.
Efter nio år som företagare har det varit ungefär lika lönsamt att ha gått på a-kassa som att ha startat eget för män, medan kvinnor har sänkt sin inkomst med i genomsnitt 5,5 procent genom att starta företag istället för att fortsätta gå på a-kassa.
Inkomsten från olika bidrags- och transfereringssystem skiljer dock mycket mer. Inkomsterna från dessa minskar nämligen för både män och kvinnor med hela 21 procent till och med år nio, om de startar eget företag.
Orsaken är bland annat att egenföretagare sällan har råd att vara sjuka eller skaffa barn. Eller som Riksrevisonen uttrycker det: "egenföretagares lägre nyttjandegrad av exempelvis sjukförsäkringen och tillfällig föräldrapenning för vård av barn (VAB) spelar troligtvis en roll här".
Starta eget-bidrag har sammantaget svag effekt på sysselsättningen och programdeltagarnas inkomster blir låga under flera år. Dessutom ökar stödet risken att mottagaren hamnar i överskuldsättning.
Risken att bli långvarigt registrerad hos Kronofogden ökar med hela 60 procent jämfört med att stanna kvar som vanlig bidragstagare på a-kassa. Och på denna punkt är män värre drabbade än kvinnor.
Sysselsättningseffekterna av programmet är tvetydiga och tyder antingen på nollresultat eller viss förbättring, beroende på vilken definition som används. Här skiljer sig effekterna också mellan olika grupper av deltagare: personer med högre utbildning har i snitt något sämre effekt på sysselsättningen än personer med lägre utbildning.
Redan två år efter programstarten har programmet genererat ett plus till statskassan. På tio år blev pluseffekten över 40.000 kronor per deltagare.
