Bland media och journalister räknas höjningen dock som mycket stor och flera medier skriver nu om en ”rekordhöjning” av styrräntan i ett tonläge som antyder oro för de egna bolånen, som nu får en ränta runt 4 procent.
Höjningen är dock inte speciellt stor, men den högsta sedan inflationsmålet infördes 1993. Hösten 1992 var styrräntan 500 procent.
Marknaden hade dock väntat sig en ännu mindre höjning, med bara 0,75 procentenheter.
Riksbanken konstaterar att inflationen är för hög och att penningpolitiken därför behöver stramas åt mer för att föra inflationen tillbaka till målet.
”Prognosen för styrräntan är att den kommer att fortsätta höjas det kommande halvåret. Osäkerheten kring inflationsutvecklingen är mycket stor”, skriver myndigheten.
Räntebanan justeras upp kraftigt och styrräntan väntas toppa kring 2,53 procent under det tredje kvartalet nästa år. Räntan väntas därefter ligga kvar nära de nivåerna under två år fram till slutet av 2025.
Myndigheten ger dock inga exempel på när ett land framgångsrikt skulle ha bekämpat en inflation på 10 procent med en ränta på 2,5 procent. Enligt vissa experter resonerar centralbankerna dock som så, att eftersom folk är så belånade idag så krävs mindre räntehöjningar för att få ned konsumtionen och dämpa inflationen, än vad det har krävts historiskt. Detta då en så stor del av hela utlåningen består av bolån.
