Män, män, män. I årtusenden har ämnen som naturvetenskap, teknologi och ingenjörskonst dominerats av män.
Det är något som ledningen för Chalmers tekniska högskola i Göteborg tröttnat på. Enligt ett internt utkast till ny "personalpolicy", som Fria Tider tagit del av, kommer högskolan i framtiden ännu mer aktivt sortera bort män ur ansökningsprocessen i samband med nyanställningar.
"För att få en bättre balans mellan män och kvinnor kan positiv särbehandling tillämpas vid tillsättning av alla tjänster på Chalmers", står det i utkastet.
Inte något nytt
Att sådana som anses ha fel kön sorteras bort i rekryteringsprocessen är ingenting nytt. Det berättar en professor på Chalmers, som önskar vara anonym, för Fria Tider. Enligt honom tog jämställdhetsarbetet fart under 90-talet och har eskalerat sedan dess.
– Det här med jämställdhet dit det har drivits med kvoteringsjämställdhet är inte något nytt påfund. Hos oss har det funnits ganska länge. Man har sett att vi har nästan bara män, och att vi måste ha kvinnor här. Det har pågått under en väldigt långt tid, berättar professorn.
Men situationen uppges nu vara så extrem att det i praktiken är omöjligt för en man att få anställning som professor på Chalmers om en kvinna söker samma tjänst.
– Nu är det mer eller mindre tvång att vi inte får gå vidare om inte någon kvinna söker positionen, berättar han.
– Är du en duktig man och det kommer in en kvinna, då har du i princip ett helt oöverstigligt hinder framför dig. Det går inte.
Professorn berättar att Chalmers ibland anstränger sig exceptionellt mycket för att anställa kvinnliga professorer. Vid ett tillfälle var det en kvinnlig akademiker från utlandet som sökte en professorstjänst.
– Hon sökte och naturligtvis var det hon som erbjöds tjänsten, säger han.
Men kvinnan var inte nöjd med bara en professorstjänst. Hon krävde dessutom att Chalmers skulle ordna ett jobb åt hennes man. När situationen inte löste sig tackade hon till slut nej till professuren.
Kollegan nekades professorstjänst
Professorn intresserade sig av jämställdhetsfrågan efter att en kollega till honom drabbats hårt av Chalmers kvoteringsambitioner.
– Jag kände honom sedan tidigt 80-tal. Han var oerhört kapabel och ville ha en professur och kämpade jättehårt för att få det. Han skrev vetenskapliga artiklar och gjorde allt inom den akademiska meriteringen för att nå dit, berättar han.
Han beskriver kollegan som väldigt driven och målinriktad.
– Har du varit i kontakt med någon verklig streber som verkligen vill framåt? frågar han retoriskt när kollegan beskrivs.
Vid flera tillfällen sökte kollegan professorstjänster på såväl Chalmers som andra universitet. Vid ett tillfälle var tjänsten "nästan" klar, när det istället kom in en kvinna som fick tjänsten, berättar professorn.
– Jag såg hans kompetenser och de kvinnor som kom in, säger han och konstaterar:
– Enligt mig som utomstående bedömare var han väldigt mycket mer meriterad än kvinnorna.
SE ÄVEN: Interna dokumentet: "Jämlikhet och mångfald" blir krav för Chalmers anställda
Tog sitt liv
Enligt den professor Fria Tider talar med var det väldigt psykiskt påfrestande för kollegan att ständigt sorteras bort på grund av sitt kön.
– Jag var en kollega till honom, såg hans oerhörda karriärlystnad och hur han sattes som tvåa varje gång en kvinna kom in, berättar han.
Till slut en dag kom kollegan till jobbet och var då "oerhört harmonisk och glad".
– Och så nästa dag fick vi veta att han tagit sitt liv. Det är väl så att när en suicid människa bestämt sig, så blir de tillfreds med sig själva, konstaterar professorn.
Han är övertygad om att Chalmers aktiva diskriminering av män bidrog till att kollegan, som lämnade fru och barn efter sig, tog sitt liv.
– Vad jag vet var det en starkt bidragande orsak till att han tog sitt liv, menar han men konstaterar samtidigt:
– Om någon tar sitt liv är det väldigt svårt att veta varför människan tog sitt liv. Det är svårt att leda sådant i bevis.
Borde fokusera mer på meriter
Chalmersprofessorn understryker att han inte har något emot kvinnliga professorer, tvärtom, men att det borde ställas samma krav på dem som på männen.
– Jag tycker att det är meriter, inte könsorgan, som borde bestämma vem som ska få en tjänst. Idag är det så att har man rätt kön så får man tjänsten, säger han.
Han säger också att det ständigt ökande fokuset på att kvotera in kvinnor för att få "en bättre balans mellan män och kvinnor" gör att kärnverksamheten, det vill säga forskning och utbildning, blir lidande.
– Det här med genus och jämställdhet tar så stor plats. Obefogat stor plats, menar han.
– Om det finns någon som blir positivt särbehandlad så finns det en annan grupp som blir negativt särbehandlad.
DO: Lagligt diskriminera män
Att diskriminera män, eller "positivt särbehandla" kvinnor som det kallas, är lagligt. Det säger Diskrimineringsombudsmannens (DO) presschef Clas Lundstedt till Fria Tider. Detta eftersom det finns undantag från förbudet mot diskriminering.
– Förbudet hindrar inte åtgärder som är en del i strävandet att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, läser han innantill ur Diskrimineringslagen.
– Det ska vara som en del i ett arbete som syftar till att utjämna en ojämställd könsskillnad på en arbetsplats, fortsätter han.
Han påpekar att det emellertid inte alltid är lagligt att försöka uppnå en jämställd arbetsplats. Som exempel nämner han en Hemköpbutik i Stockholm som 2015 dömdes att betala 75.000 kronor i skadestånd efter att ha nekat en kvinna jobb för att de hellre ville ha en man. Anledningen var att majoriteten av de anställda redan var kvinnor.
Ville ha mer jämställd arbetsplats – får betala 75.000 i skadestånd
– Det är inte förenligt med lagen, konstaterar Clas Lundstedt.
"Nästan lika meriter"
På sin hemsida skriver DO att "positiv särbehandling kan användas när två personer har lika eller nästan lika meriter". Den Chalmersprofessor Fria Tider talar med frågar sig vad som menas med "nästan lika meriter".
– Det är en gummiformulering som tillåter en vid tolkning. Naturligtvis tillämplig i de fall där den med sämre meriter ska särbehandlas positivt, säger han.
Enligt Clas Lundstedt utgår man inte från de sökandes meriter, utan från de uppställda meritkraven när bedömningen görs. Det innebär att en betydligt mer erfaren man enligt lagen kan nekas ett jobb, till förmån för en kvinna, så länge kvinnan klarar meritkraven.
– Det handlar om det här med lika eller likvärdiga meriter, och att man lever up till de meriter som är ställda. Man ska inte frångå meritkraven, säger Clas Lundstedt.
Fria Tider har inför publiceringen av denna artikel sökt Chalmers rektor och VD Stefan Bengtsson, Chalmers HR-avdelning samt Chalmers pressansvarige Christian Borg.
SE ÄVEN: Interna dokumentet: "Jämlikhet och mångfald" blir krav för Chalmers anställda
