Svenska banker är inte sena med att hänvisa till penningtvättslagen när de vill säga upp olönsamma kunder, avskaffa kontanter eller motarbeta konkurrerande teknik såsom bitcoin. Men när det gäller syftet med lagen – att motverka penningtvätt – ser det annorlunda ut.
När de kriminella har mycket pengar är det långtifrån ovanligt att bankernas tjänstemän istället hjälper gängen att bedriva penningtvätt. Det handlar bland annat om att bevilja lån som bankerna sedan låter de kriminella amortera med vinster från brott.
– Vi har kunnat upptäcka i ett flertal fall, jag skulle säga nästan regelbundet förekommande, att det funnits insiders i bankerna, säger Linda H Staaf, chef för Polisens nationella underrättelsetjänst, till Sveriges Radio.
Det är materialet från Encrochat som har avslöjat hur banktjänstemän på de största bankerna hjälper gängen att tvätta pengar, enligt Sveriges Radio.
De kriminella banktjänstemännens roll är, enligt polisen, att möjliggöra låneupplägg och öppna upp för att använda företag i brottslig verksamhet.
– De är möjliggörare, säger Linda H Staaf.
Polisen kommer nu att använda penningtvättslagen för att åstadkomma mer samarbete från bankernas sida, och inhämta information om de betalningsflöden som går till och från kriminella.
– Polisens underrättelsetjänst sitter på bilden över den organiserade brottsligheten och vilka aktörer som tjänar pengar på brottslig verksamhet. Bankerna i sin tur ser finansiella flöden och mönster. Genom att dela mer information med varandra så tror vi att brotten lättare ska upptäckas i ett tidigt skede men även att vi i större utsträckning ska förebygga så att brott överhuvudtaget inte kan begås. På det sättet vill vi bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism och komma åt den organiserade brottsligheten, säger Linda H Staaf i ett pressutskick.