Leif Östling, som är ordförande för Kommissionen för skattenytta, konstaterar i artikeln att en effektivisering behövs i den svenska förvaltningen, där kostnaderna skenar.
"Förvaltningsanslagen för våra myndigheter har ökat från drygt 133 miljarder kronor år 2009 till drygt 215 miljarder kronor år 2021. Det är en ökning med 82 miljarder kronor, eller 62 procent. Siffrorna innefattar lokaler, löner och omkostnader", skriver han.
De höga kostnaderna beror bland annat på att samtliga myndigheter behöver egen it-expertis samt juridisk, ekonomisk och kommunikativ kompetens.
Sverige har i dag 344 myndigheter underställda regeringen, och av dem har 141 myndigheter under 50 anställda. Det är dessa ”pyttemyndigheter” man bör titta på, enligt Leif Östling.
Bland dessa finns exempelvis Myndigheten för digital förvaltning, Myndigheten för familjerätt och föräldraskap, Myndigheten för kulturanalys, Konstnärsnämnden, Myndigheten för tillgängliga medier, Polarforskningssekretariatet, Skolforskningsinstitutet, Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för stöd till trossamfund och nyinrättade Institutet för mänskliga rättigheter.
En annan är ”Myndigheten för delaktighet” som har i uppdrag att ”främja, guida och stödja samhällets aktörer att genomföra sina uppdrag utifrån hela befolkningens behov och förutsättningar”.
"Behövs dessa myndigheter? Knappast. Behövs vissa kärnfunktioner i några av dessa myndigheter? Sannolikt. Mitt förslag är att regeringen beslutar om att alla 141 pyttemyndigheter ska avvecklas. En utredare får uppdraget att titta på vilka delar som kan föras över till andra myndigheter och vilka delar som inte behövs", skriver Leif Östling.
Han föreslår att myndigheter ska slås ihop, i kombination med effektiviseringsåtgärder inom kvarvarande myndigheter.
"Rimligtvis går det att skära bort runt en fjärdedel av ökningen från 2009, det vill säga minska kostnaderna med runt 20 miljarder kronor", skriver Leif Östling i DI.
