Enligt Kronofogden uppgick de registrerade förfallna skulderna till 138 miljarder kronor i början av 2024 – en ökning med 19 miljarder jämfört med året innan.
Samtidigt uppskattar myndigheten att omkring 455.000 personer är överskuldsatta.
Mot bakgrund av detta tillsatte regeringen den 10 april en utredning med målet att minska antalet personer med långvariga skulder.
Fokus ligger särskilt på de så kallade evighetsgäldenärerna – personer som aldrig lyckas ta sig ur sin skuldsättning och där åtgärder såsom personlig konkurs eller skuldsanering inte är effektiva, eftersom skuldberget leder till att på sin höjd symboliska belopp kommer att betalas till borgenärerna vid någon av dessa åtgärder.
Utredningen ska bland annat se över möjligheten att införa en absolut preskription, alltså en fast slutpunkt för hur länge en skuld kan drivas in.
Syftet är att bryta det livslånga skuldförhållandet som vissa fastnar i. Men det tros väcka motstånd från inkassobranschen, en inhemsk näringsgren som idag försörjer sig på att hålla skulder indrivningsbara mot privatpersoner livet ut, och att göra prognoser över sannolikheten att individer ärver utmätningsbara tillgångar och liknande.
Utredaren ska även undersöka om avräkningsordningen kan ändras. I dagsläget går betalningar ofta först till räntor och avgifter – regeringen vill att själva lånebeloppet i stället ska betalas av först, för att öka möjligheterna att bli skuldfri snabbare.
Regeringen vill även begränsa möjligheten till impulsiva låneutbetalningar på natten eller under tider då impulslån ofta tas. Dessutom vill man utreda hur fler ska kunna beviljas skuldsanering.
Någon begränsning av räntornas storlek i konsumentförhållanden föreslås dock inte.
Utredningen ska vara klar senast den 10 juli 2026.
