Undersökningen visar att 53 procent av svenska män skulle vara beredda att slåss för landet, medan motsvarande siffra bland kvinnor endast är 24 procent.
Skillnaden är lika markant mellan partipolitiska grupper. Endast 24 procent av Miljöpartiets väljare uttrycker en hög försvarsvilja, medan siffran är något högre bland Vänsterpartiets och Socialdemokraternas väljare, 28 respektive 33 procent.
Bland Sverigedemokraternas väljare är det samtidigt omkring 53 procent som uppger att de är redo att försvara Sverige med vapen i hand. Bland Moderaternas, Kristdemokraternas väljare är siffran 48 respektive 47 procent.
På DN Debatt skriver statsvetarna Sten Widmalm och Thomas Persson att skillnaderna i försvarsvilja speglar djupa ideologiska klyftor i samhället.
"Vissa individer ser i synnerhet det militära försvaret som något som provocerar fram konflikter. Andra ser det militära försvaret som lika nödvändigt som brandförsvaret eller ambulanssjukvården – finns det ett hot så krävs det beredskap", skriver de.
Forskarna påpekar även att de svenska myndigheterna måste vara medvetna om dessa klyftor, då Sverige som nybliven medlem av Nato nu kan komma att dras in i diverse krig.
"I en nära framtid kan svenska fredsbevarande trupper komma att befinna sig vid frontlinjen i Ukraina. Och skulle ett annat Natoland angripas av Ryssland, exempelvis Polen eller någon av de baltiska staterna, måste i vart fall delar av vår befolkning ta ansvar för det väpnade motståndet mot Ryssland, och för det civila försvaret av Europa och Sverige", skriver den liberala statsvetarduon.
