Svenskt Näringsliv fortsätter att driva på för ökad så kallad arbetskraftsinvandring och motsätter sig regeringens planer på att skärpa reglerna.
Lobbyorganisationen varnar för att färre lågavlönade invandrare från tredje världen kan drabba både svensk industri och restaurangbranschens behov av billig arbetskraft.
Arbetslinjen 2.0
– Vi behöver en Arbetslinjen 2.0, säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson till Dagens Nyheter och slår fast att Sverige inte kan nöja sig med sin egen arbetskraft.
Regeringen har tidigare höjt lönegolvet för arbetskraftsinvandrare till 80 procent av medianlönen, vilket nu innebär drygt 28.000 kronor. Nästa planerade höjning, som träder i kraft 2025, ska lyfta nivån till 100 procent av medianlönen, motsvarande 36.500 kronor. Syftet uppges vara att minska lågkvalificerad invandring och stärka skyddet för svenska arbetstagare.
Men Svenskt Näringsliv motsätter sig höjningarna och varnar för att högre krav på löner och kompetens kan få konsekvenser för storföretagen. Organisationen påstår i en ny rapport att Sverige riskerar att gå miste om 30 miljarder kronor i BNP per år och få färre skattekronor att finansiera välfärden med om massinvandringen minskar.
Karin Johansson pekar på en växande äldre befolkning som argument för att Sverige måste ta in fler utländska arbetare för att hålla uppe de skyhöga skatteintäkterna. Lagstadgad arbetstidsförkortning är "inte att tänka på", fastslår hon.
Samtidigt menar Timbro-chefen att politikerna saknar en långsiktig strategi och att Sveriges demografiska problem bara kan lösas genom fler invandrare och mer arbete.
– Om vi menar allvar med att Sverige ska konkurrera globalt och klara den demografiska utvecklingen, måste vi också våga säga att arbetskraftsinvandring är en del av lösningen. Färre arbetade timmar, färre arbetskraftsinvandrare och fler äldre är en ekvation som inte går ihop, säger Karin Johansson till DN.
