Hagström menar att det internationella politiska landskapet genomgår omfattande förändringar och att "den organisation (Nato, FT:s anm.) som Sverige anslöt sig till den 7 mars 2024 existerar i praktiken inte längre".
Han lyfter fram USA:s förändrade utrikespolitik och varnar för att Sveriges säkerhetspolitiska analys behöver uppdateras.
"Den transatlantiska länken är alltså inte vår att kapa – den kapas i detta nu av Trumps USA", skriver Hagström och pekar på att den svenska säkerhetspolitiska debatten präglats av naivitet.
Han instämmer i Socialdemokraternas partiledare Magdalena Anderssons krav på en ny analys av Sveriges så kallade säkerhetsläge. Samtidigt uttrycker han oro över att regeringen inte tycks dela denna uppfattning.
Hagström pekar särskilt på USA:s roll i världspolitiken och hävdar att landet rör sig i en "auktoritär riktning".
Han beskriver en utveckling där amerikansk imperialism blir alltmer öppen, även gentemot traditionella allierade som Danmark och Kanada.
Han menar att "amerikansk utrikespolitik uppvisar nu paranoida och manipulativa drag liknande Rysslands" och att Sverige därför bör agera med samma bestämdhet mot båda staterna.
Enligt Hagström står Sverige inför svåra beslut kring sitt militära samarbete och försvarspolitik. Han varnar för att "även en defensiv upprustning kan uppfattas som ett hot" och att risken för en eskalering i Europa är påtaglig.
Den danska underrättelsetjänstens varning om ett potentiellt storkrig mellan Ryssland och Nato bör enligt honom också tas på allvar.
Han avslutar med att Sverige aktivt bör "försöka motverka stormaktspolitikens psykopatologi" genom att sträva efter en allians byggd på en mer genuin demokratisk grund. Ett förslag som nyligen också har luftats av USA:s vicepresident JD Vance.
